Hur kan man komma på idén att ”lösa” den nuvarande skuldkrisen i EU med en enorm ny skuld. I en skulddriven ekonomi minskas inte skulden med nya skulder.
Författare: stbg
EU TTIP och ISDS
Förhandlingar pågår just nu i EU om TTIP(Transatlantic Trade and Investment Partnership), ett handelsavtal som tillkommer som en följd av det ekonomiska läget och ska vara ett försök att få igång ekonomin inom EU. Här försöker man använda den nuvarande skulddrivna ekonomins problem för att begränsa enskilda länders förmåga till självstyre. Avtalet handlar om kostnader(i form av stämningar på avtalsbrott) på enskilda länders skattebetalare för att förhindra dem att fatta egna beslut genom att avtala bort rättigheter som strider mot företagens vinstsyften. Oron för det nya avtalet finns i så kallade ISDS-klausuler (Investor State Dispute Settlement) som innebär att företag kan kräva kompensation av stater för utebliven vinst. Till exempel Vattenfalls kontroversiella stämning av Tyskland för att landet valt att i folkhälsans namn fasa ut kärnkraften. Klausulen har även använts av tobaksbolag som stämt länder som skyddar folkhälsan. Ska EU verkligen få förhandla bort vår och andra enskilda länders rätt att själva bestämma över våra naturresurser, vår folkhälsa, vår välfärd och hur den skall utformas. Det är inget ”handelshinder” att värna om miljön. Att värna om innehållet i maten. Hur vår sjukvård bedrivs. Vad mediciner innehåller. Att företagen faktiskt ska ha ett ansvar för vad de producerar. Att dom investerar klokt och med hänsyn till kunder och variationer i omsättningen.
Avtalet har ingen som helst betydelse på efterfrågan hos företagen, deras vilja att nyanställa. Att skapa jobb. Det är inte företagen som skapar jobb utan tillgången på pengar.
Frågan är istället hur, och vilka, som ska skapa och styra tillgången på pengar, och vad skall vi ska göra åt detta nu.
Från The Economist.
”Om du ville övertyga allmänheten om att internationella handelsavtal är ett sätt att låta multinationella företag bli rika på bekostnad av vanliga människor, då är receptet – ISDS”.
Artikeln från the Economist: Till artikeln ->
”Multinationals have exploited woolly definitions of expropriation to claim compensation for changes in government policy that happen to have harmed their business. Following the Fukushima disaster in Japan in 2011, for instance, the German government decided to shut down its nuclear power industry. Soon after, Vattenfall, a Swedish utility that operates two nuclear plants in Germany, demanded compensation of €3.7 billion ($4.7 billion), under the ISDS clause of a treaty on energy investments.”
”This claim is still in arbitration. And it is just one of a growing number of such cases.”
I Sverige är det ännu väldigt tyst om TTIP och ISDS och dess återverkningar på vår grundläggande parlamentariska beslutsförmåga. Det här handlar faktiskt ytterst om oss själva, om vi vill kunna fatta våra egna beslut.
Mer om TTIP här >>
Statsskulden
Ränta per sekund 1,281kr
Ränta per år 40,388,779,996kr
Skuld per invånare 173,408kr
Sveriges och övriga världens löpande statsskuld >>
96% av alla pengar i cirkulation skapas ur ingenting av våra banker genom skuld.
Kort om samhällsekonomi
En skulddriven samhällsekonomi i korthet.
Neurologi
3 Ledtrådar till att förstå din hjärna.
Tänkvärt om bostadsmarknaden.
På 18 år har bopriserna i de svenska storstäderna ökat med 600-750 procent!
En anledning till detta är att pengar skapas genom lån.
Pengar är skuld
Vi kan bara betala av våra skulder med hjälp av pengar som skapas när någon annan skaffar sig en skuld. I en skulddriven ekonomi är det är skulden i ekonomin som får den att fungera och fortsätta växa. För pengar blir till genom skuld. Och omvänt så slutar dom existera när den har betalats.
Underskott
Skulden för tillkomsten av pengar som bankerna återkräver kommer alltid att överstiga den totala summan pengar som finns i omlopp.
Ett underskott är därför inbyggt i det monetära systemet. Utan skuld skulle det nästan inte finnas en krona i ekonomin(riksbanken skapar ca 4% i sedlar och mynt.). Och nya pengar behövs hela tiden för att täcka underskottet.
Inflation är därför en konstant i det monetära systemet.
Islands President om ledarskap
Islands president Olafur Grimsson om politiskt ledarskap. Ett ledarskap med en annan självklarhet än vi nu har vant oss till med både här i Skandinavien och i övriga västeuropa.
Insiktsfullt av Islands President
Islands President om krishanteringen
Utrikespolitik
Intressant med intrycket av att Sverige ska börja föra en egen utrikespolitik igen. Och ha egna åsikter. Vi har ett utrikesdepartement. Det var länge sedan.
William Sullivan
Jag saknar verkligen ett liknande arbete om föregångarna till våra stora religioner här i Europa och Asien. Mytologi, antropologi och astronomi har en mer uppenbar tvärvetenskaplig gemenskap än jag förstod innan William Sullivan.
Kan t.ex stjärnbilden orion(dom tre vise männen), med sirius(stärnan i öster), som tillsammans bildar en linje som visar var solens uppgång är, skapa mytologiska berättelser och sammanhang som vi hittar i vår historia och inom astronomin?
Tidiga mytiska teman som nu förefaller vara lösryckta berättelser men med ett äldre ursprung från källor vars verkliga innebörd kan ha förlorat sin konkreta betydelse. Sullivan gör det inte långsökt att göra betraktelser av det slaget.
William Sullivan om inkafolket.
Hans bok som dokumentären bygger på: The Secret of the Incas: Myth, Astronomy, and the War Against Time ->
Grymt bra om Inkafolket
Cracking The Code
https://www.youtube.com/watch?v=_BdKBtEqkzk
The War Against Time
https://www.youtube.com/watch?v=xgI3Kte_epY
Richard Dawkins
Richard Dawkins är verkligen en beundransvärd person. Hans rationella hållning och hans outtröttlighet i paneldebatter över hela världen är verkligen häpnadsväckande. Att han orkar.
Han för en ständig evolutionär dialog med vetenskaplig teori och tanke genom att förorda observation och testbarhet. Och att använda förnuftets logik för att söka hållbara övertygelser.
Men kanske framför allt genom att söka teoretiskt hållbara och användbara resultat i vår direkta praktiska verklighet.
En film med Richard Dawkins och hans debattarbete med fysikern Lawrence Krauss finns bl.a på Netflix.
Mer om filmen The Unbelivers här ->
Med Vilayanur Subramanian Ramachandran´s arbete inom neurovetenskapen framträder en psykisk värld som är långt mycket verkligare än jag tidigare trott.
Våra spegelneuroner visar sig redan ha en absolut verklig och direkt kontakt mellan människor. Tänk att neurologi kunde vara så spännande.
Karikatyrer
Redan 1775 nämner Isaac Watts en standard på fyra typer vi möter i ett samtal.
1. Den godtrogne. Han tar till sig allt och allt nytt han möter och ger upp sin egen övertygelse utan att blinka.
2. Den Motsägelsefulle. Han motsätter sig allt och kullkastar allt. Han avfärdar gärna med retoriska förolämpningar och använder humor som förtäckt hån.
3. Dogmatikern. Alla övertygelser han bär på är av matematisk natur. Lika tvärsäkra och ofelbara.
4. Skeptikern. Skeptikern tror inte på något och håller inte med om något.
Gemensamt för de här ”typerna” är att dom inte alls engagerar sig i argumenten som diskuteras. Dom utvärderar dom inte och formulerar inga som helst egna tankar på grundval av de antaganden argumenten vilar på.
Det är intressant med karikatyrer av det här slaget. Tillsammans med användandet av härskarteknikerna gör det läsningen av olika slags media mycket givande.
Halmdockan
Halmdockan måste vara världen mest använda retoriska grepp tillsammans med falsk auktoritet.
Till Halmdockan
Till Falsk Auktoritet
Debattör? Sakkunnig? ett flertal Studier? Gud?
En lista med fler argumentationsfel finns här: Kända Argumentationsfel
Det behöver inte vara såhär.
En god start
Om vi verkligen vill ta itu med våra sociala, ekonomiska och miljöförstörande problem, utmaningar vilka vi står inför varje dag, bör vi direkt börja med att göra väsentliga ändringar i vårt monetära system.
Att modernisera och förnya banklagen från 1897 är ett sätt förstärka den förändringen.
Mer pengar
Vad vi behöver just nu är ett sätt att få in extra pengar i ekonomin utan att förlita oss på att hushållen lånar ännu mer.
Detta kan inträffa om Riksbanken skapar pengar och överför dem till regeringen för att spenderas i den reala ekonomin istället för på finans och fastighetsmarknader.
Alla känner till samma sanning. Våra liv består av hur vi väljer att förvränga den.br />
— Woody Allen —
En ny global kris
Låga räntor kan inte dölja eller minska effekten av skulddrivna ekonomier då skulden för nya pengar ökar oberoende av detta. Det är tvärtom. Man driver på skuldsättningen ytterligare.
Våra banker kan inte få skapa pengar ur ingenting genom lån.
Regeringsformen
Regeringsformen är alltid intressant i valtider. I grundlagen finns uttryckt hur statsskicket skall verka. Hur väl speglar partipolitiken och våra regeringar grundlagen? Är våra röster motiverade av grundlagen?
T.ex. 2 §
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.
Valanalys.
Om man destabiliserar tryggheten i ett samhälle genom att utarma dess välfärd och flyttar gemensamt ägda tillgångar från befolkningen till privat ägande, samtidigt som skillnader får uppstå som proportionellt sett förefaller djupt orättvisa. Eller om omfördelningen sker på ett sätt som kränker avsikten med den. Då skapas i och med detta ett utrymme för enkla lösningar. Lösningar som inte har realekonomisk grund men låter bra. Alltså populism genom otrygghet. Det är denna otrygghet som är det extremas grund i Norden och övriga Europa. Genom fokuseringen på en fråga, som i sig bara flyttar runt pengar i ekonomin, och fokusera på en omfördelning av kostnader så bedrar man sig samhällsekonomiskt. Det är ingen lösning. Bristen på pengar i samhällsekonomin och skulden för tillkomsten av nya påverkas inte. Inga nya pengar tillkommer. Och ingen verklig förändring finns i detta. Den totala ekonomin förändras inte.
Men det låter bra. Någon verkar bry sig. Någon uttrycker missnöjet, osäkerheten om varför det inte går ihop.
Det är underordnat för dem som väljer den här vägen om det politiska innehållet är direkt vilseledande. Om det vilar på en tvivelaktig folkrättslig grund, är inhumant och saknar omtanken som genomsyrar ett välfärdsamhälle.
Välfärden måste under alla omständigheter vara ett grundläggande mål för den offentliga verksamheten, oberoende av hur regeringsbildningen ser ut, detta för att förhindra obehagligheter av det här slaget.
Vad är inflation?
Inflation är historiskt sett en generell eller allmän prisnivåökning. Den har två orsaker.
Förändringar i tillgången och förändringar i efterfrågan. Genom att tillåta att våra affärsbanker får skapa merparten av pengarna i den totala penningmängden skapar dom också inflation.
När pengar skapas ökar man köpkraften specifikt i samhällsekonomin. Om pengar skapas oberoende av tillgången så driver detta upp priserna genom att köpkraften generellt ökar där pengarna sätts in. Tänk t.ex. på bostadslån.
Om pengar skapas snabbare än tillgången på bostäder så stiger priserna på bostäderna genom att tillgången på köpare med pengar ökar och värdet på pengarna kommer då att minska ju mer pengar som skapas för att köpa bostäder.
Med investeringslån så kan man driva prissättningen genom att skapa pengar för att skapa tillgång oberoende av efterfrågan vilket slår på priset genom tillverkningskostnad. Med konsumentlån, privata lån och kreditkort kan man driva upp konsumentpriserna eftersom tillgången på varor eller produkter inte kortsiktigt kan öka mer. Vanligtvis försöker man klara det här med ökad import som ytterligare slår på priset genom kostnaden på tillverkningen av inhemska varor.
Den inhemska tillverkningen(tillgången) måste då minskas eller flyttas och man måste då säga upp personal på grund av den prisdumpning importen ger.
Bankerna skapar på det här sättet bubblor och en instabil samhällsekonomi.
Den här effekten uppnås alltså beroende av var lånet(skulden), alltså pengarna skapas. Och vad pengarna skapar köpkraft för.
När bankerna får skapa pengar oberoende av tillgång och efterfrågan och också själva styr över var dessa sätts in så skapar dom inte bara konjunkturer utan även inflation. Dom styr ju själva tillgången på pengar till 96%!
Att riksbanken och regeringen här försöker styra inflationen genom att minska eller öka köpkraften med en accepterad arbetslöshet eller ”jämnviktsarbetslöshet(6,8%)” är nästan ofattbart.
Det går nästan inte att föreställa sig att man använder människor i den här ekvationen.
Tänk om ..
Tänk om alla nya pengar som skapades först sattes in direkt där dom behövdes bäst, utan att först filtreras genom bostads och finansmarknader. Direkt, rakt in i samhällsekonomin. Sjukvården, skolan .. Välfärden.
Istället för att låna upp pengar så gör riksbanken(eller en oberoende instution) bedömningen att samhällsekonomin behöver tillföras nya pengar och skapar dem. Pengarna sätts sedan in för användning i samhällsekonomin direkt. Ingen skuld. Ingen skatt, inga subventioner på pengar utan rakt in i den gemensamma ekonomin där dom kommer välfärden, tillverknings och -serviceföretag, affärer och privatpersoner tillgodo omedelbart.
Skatt på pengar
Vinsten av att skapa pengar tillfaller våra affärsbanker istället för staten, det innebär att staten lånar upp mycket stora belopp för att kompensera för den förlorade inkomsten. Som skattebetalare måste vi sedan betala ränta på alla pengar som staten lånar genom inkomstskatten. År 2012 uppgick enbart räntebetalningarna till 27 miljarder kronor.
Ju mer pengar som används för att betala räntan på statsskulden, desto mindre pengar kan användas till samhällstjänster såsom vård, skola och omsorg. Samtidigt måste skatterna hela tiden höjas för att betala av på räntebetalningarna, vilket innebär att vi får ut allt mindre för våra pengar och vårt arbete. Det innebär helt enkelt försämringar i välfärden.
Varför får våra banker skapa pengar?
Läs mer på Positiva Pengar >>
Ingenting i debatten handlar om bristen på pengar i ekonomin och skulden vi skapar för att få nya pengar. Alltså hur detta ska skötas. Allt fler verkar tro att om vi säljer ut välfärden, säljer våra gemensamma tillgångar, privatiserar och sänker skatten, så minskar skulden. Och så är det precis tvärt om. Vi måste låna mer för att skapa mer pengar. Och ju mer vi betalar av, desto mindre pengar finns det i ekonomin. Vilket sedan leder till att vi måste låna mer..
Diskussionen just nu är enbart retorisk och handlar bara om hur vi ska flytta runt pengarna som finns i bland dom 4% som staten skapar. Och då handlar det alltid om finansiering och inte om den samlade skulden. Hur uppstår den? Vad gör vi åt det?
Eftersom 96% av alla pengar bara skapas genom skuld så flyttar vi alltså pengar från den totala penningmängden och den verkliga ekonomin(4% av alla pengar) till våra affärsbanker för att betala skulden för att dom blev till. Det är alltså pengar som dom inte ens hade från början.
Apple watch
Extremt coolt med apple watch. Omdefineringen av den klassiska funktionaliteten är riktigt grym!
När vi låter bankerna skapa pengar ur ingenting , och sedan låter dom bestämma hur dessa nya pengar först ska användas, så får vi ett samhälle och en samhällsekonomi som reflekterar vad bankerna prioriterar.
Argumentationsanalys
Det finns två typer av argument. Rationella argument och retoriska argument.
Vi kan förhålla oss på tre sätt till dessa.
Man kan förkasta dom. Man kan godta dom, eller vänta med att svara.
Dom retoriska argumenten vilar på presentation och uppträdande, dom rationella på hur väl påståenden motiverar en hållbar slutsats.
Det intressanta med dom populariserade diskussionerna just nu är att dom har fokus på retoriska argument, argument som gärna levereras i mediala debattgrupper.
Detta gynnar presentationen och uppträdandet och underlättar det retoriska avgörandet, men samtidigt flyttas också fokus bort från argumentens validitet.
Bort från argumentens giltighet och konsekvens i väljarens verklighet till att skapa och utse en retorisk segrare.
Man väljer sin sanning direkt genom att utse en vinnare på presentation och uppträdande, snarare än på giltiga argument som leder till en välgrundad, övertygande och följdriktig slutsats som också äger giltighet även efter det att den retoriska envigen är genomförd.
Rationella argument har ungefär 15 standardformer som underlättar en rekonstruktion av argumenten för att kunna avgöra om antagandena är sunda, motiverade och leder till en giltig slutsats. Vi kan efter dem skapa oss en god uppfattning om våra val är acceptabla eller inte.
Hur väljer vi våra sanningar?
5 why´s
Jobb skapas och styrs efter behov. Behov skapas och styrs av ökad produktion. Ökad produktion skapas och styrs av efterfrågan. Efterfrågan skapas och styrs av tillgången på pengar. Tillgången på pengar skapas och styrs av..
Val
Det är nästan smärtsamt att se hur långt ifrån verkligheten en valdebatt eller dess journalistiska återgivning är.
Samhällsekonomi
Om samhällsekonomin drivs av en ökad skuldsättning, snarare än genom ökade inkomster så minskas penningmängden undan för undan i den reala ekonomin.
Med mindre pengar i omlopp är det i själva verket hur mycket vi lånar och i slutändan bankernas utlåning som styr konjunkturen.
Detta eftersom 96% av alla pengar bara skapas genom skuld.
Det är nästan omöjligt att minska våra skulder utan att då också orsaka en lågkonjunktur. En lågkonjunktur skapas också genom att den totala penningmängden i den verkliga ekonomin samtidigt minskas för mycket och blir för liten.
Vill vi ha mer pengar i ekonomin kan inte bankerna få skapa pengar.
Det farliga i det finansiella systemet är att banker tjänar pengar på att skapa skulder – de kommer alltid vilja skapa skulder. Och 96% av alla pengar är ju skuldbaserade.
Att sedan införa en ekonomisk modell som inte tar med bankerna i modellen förefaller vara helt tokigt.
Vi behöver minska mängden skuldskapade pengar och öka mängden pengar skapade av staten.
— Steve Keen —
Om skolan Kungl. Vetenskapsakademin.
Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade det svenska systemet som så radikalt att det inte ens diskuterades under Margaret Thatchers tid som premiärminister (Thatcher och Reagan var hängivna den neoklassiska Chicagoskolan).
I Sverige går vi ett steg längre än dem i införandet av den neoklassiska ekonomiska modellen.
Valet
Valet vi står inför är alltså om vi vill fortsätta införa en uppenbart felaktig och direkt skadlig ekonomisk modell eller välja en annan väg. Att som nu använda finanskrisen som argument och medel för att införa chicagomodellen är ju en katastrof för ekonomin som helhet. Framför allt eftersom det är den ekonomiska modellen som ligger bakom krisen.
”Vetenskapen” och skuldkrisen
En dokumentär från SVT och vetenskapens värld.
Privatiseringar, avregleringar och nedskärningar av statsbudgeten för att införa en felaktig och ofullständig ekonomisk modell.
Naomi Klein Global Neoliberalism
Seigniorage
Eller vinsten av att skapa nya pengar.
1996-2006 skapade staten 28,8 miljarder kronor i form av sedlar och mynt, ca 4% av alla pengar. Samtidigt skapade privata banker ca 593 miljarder kronor(ur tomma intet), i digitala krediter, alltså resten genom skuld.
Om Riksbanken skapade samtliga pengar (dvs även digitala pengar) så skulle vi skattebetalare behöva betala avsevärt mindre i skatt.
Naomi Klein
Om att privatisera, avreglera och skära ned statsbudgeten..
Disaster capitalism The schock doctrine..
Recension av boken här Recension..
chockdoktrinen
Efterfrågan
Efterfrågan styr inte tillgången på varor och tjänster utan tillgången på pengar. Då blir frågan. Varför får bankerna styra tillgången på pengar?
1897!
1897 infördes en lag för att förhindra banker att skapa pengar (mynt, sedlar) för att man ansåg att vinsten skulle tillfalla samhället. 97% av alla pengar skapas nu digitalt av våra affärsbanker..
Vår skattesats skulle märkbart förändras om den lagen uppdaterades.
Eftersom bankerna skapar pengar när de beviljar lån, innebär det att de också kan styra var de nyskapade pengarna först ska placeras och därigenom sedan forma vår ekonomi. För vem fattas då dom samhällsekonomiska besluten?
Alltså om pengarna som skapas kommer användas till något som tillför samhällsnytta.
Om samhällsekonomin drivs av en ökad skuldsättning, snarare än genom ökade inkomster, så måste det förr eller senare ta slut.
Om bankerna inte heller ger ut nya lån för att ersätta de pengar som betalar för lånen, så minskas penningmängden undan för undan.
Med mindre pengar i omlopp sänks efterfrågan på varor och tjänster.
Är det i själva verket hur mycket vi lånar och i slutändan bankernas utlåning som styr konjunkturen. Att pengar bara skapas genom skuld?
Här och nu
Här är nu. Detta omedelbara nu. Nu. I detta ögonblick.
Här i detta nu finns det omedelbaras direkta kunskap. Upplevelsen av att agera med nuet under ett enda ögonblick i taget. Så påtagligt, så överväldigande. Så storslaget att när vi egentligen borde befinna oss här och nu istället flyr till gårdagen eller fantiserar om framtiden.
Att värja sig, att fly närvaron för idén, för allegorin, för myten, den föreställande närvaron.
Vi är bara här. Helt enkelt. Nu..
Det är nästan omöjligt att minska våra skulder utan att då också orsaka en lågkonjuktur. Vill vi ha mer pengar i ekonomin måste vi skuldsätta oss mer. Försöker vi betala av på skulden för pengarna så försvinner dom ur ekonomin.