A visionary but realistic alternative to the perpetual pursuit of economic growth – an economy where the goal is not more but enough.
Författare: stbg
BNP?
Vanligtvis tänker vi BNP i termer av tillväxt. Av maximerad tillväxt.
Med då räknas till detta även sådant som vi vanligtvis inte tänker oss som tillväxt. Miljöförstöring, sjukdomar, krig, brott, övergrepp, svält, hat, skilsmässor och så vidare. Allt sådant som vi inte först vill tänka på som BNP.
Vi borde börja räkna BNP och tillväxt som en optimering av våra resurser och vår livskvalitet istället för en maximering. Tillväxt i form av kvalitet istället för kvantitet. Det är alldeles uppenbart att Om vi räknar BNP på vårt nuvarande sätt och i vårt nuvarande finansiella system så har vi nått gränserna för vad som är hållbart och inte.
Is Money at the root of our big economic and social problems?
En obehaglig sanning
Våra privata banker skapar pengar och skulder ur tomma intet medan resten av oss tillintetgör varandra och ödelägger planeten för att återbetala dem.
En missad möjlighet.
Om Skuld
Om det inte fanns skulder i vårt nuvarande finansiella system skulle det inte finnas några pengar.
Bubblor och Konjunkturer
Prisbubblor uppstår när banker skapar nya pengar genom utlåning som de får största avkastningen på, t.ex. bostäder. För att upprätthålla levnadsstandarden när man står inför en ökning av kostnaden för t.ex. hyra, måste vi antingen arbeta mer för att kunna betala de högre priserna, höja våra löner eller låna mer för att kompensera för skillnaden. Men mycket lite av dom här nya pengarna bidrar till samhällsekonomin. Tillgången på pengar ökar inte. Och då inte heller efterfrågan på varor och tjänster eller ny arbetskraft. Tvärtom så minskar tillgången på pengar. Mer pengar går hela tiden åt för att betala för dom nya. Och fler och fler människor konkurrerar om allt mindre pengar. Efterfrågan på varor och tjänster sjunker i takt med att tillgången på pengar sjunker. Vi får konjunktursvängningar och bubblor som styrs av var nya pengar först sätts in i den gemensamma ekonomin.
Vi måste börja ställa oss grundläggande frågor som:
Varför får våra banker skapa pengar?
Och, varför ska vanliga människor och företag subventionera våra banker?
Om t.ex. Riksbanken skapade alla våra pengar, alltså även de pengar som nu skapas digitalt av våra banker så skulle vi skattebetalare betala betydligt mindre i skatt.
Varannan vinstkrona kommer från staten
Andreas Cervenka är märkligt ensam just nu som sakkunnig ekonomijournalist i svensk media.
Vem äger alla våra pengar?
I vems intresse driver Riksbanken och Riksgälden sin verksamhet, i vårt gemensamma intresse eller enbart privata bankintressen?
Så länge våra banker får skapa pengar är vi garanterade återkommande ekonomiska bubblor som spricker och sedan följs av hög arbetslöshet. Vi får leva med åtstramningar i vårdsektorn, en infrastruktur i förfall, nerdragningar inom skolan, och högre skatter samt skenande bostadskostnader.
Det är vanliga människor som får betala för detta så länge bankerna inte behandlas som ett företag bland andra och får gå omkull som vilket annat företag som helst.
Sveriges penningmängd har effektivt privatiserats genom att bankerna kringgått 1897 års lagstiftning. Det innebär i praktiken att den fysiska valutan som utfärdas av staten(vi gemensamt)/(Riksbanken) nästan helt och hållet har ersatts av en digital valuta som utfärdas av våra banker då våra banker får stå för 96% av den totala penningmängden. Pengar som till stor del först filtreras genom bostads och finansmarknader, vilket leder till att mycket lite av dem hamnar i den gemensamma ekonomin och skapar samhällsnytta. De skapar också väldiga rikedomar på våra finansmarknader, och via fasta värden(t.ex. fastighetsmarknader) som inte räknas till BNP, så tillgodoser detta främst bankernas intressen. Finansmarknaderna kommer också då alltmer att ersätta företagens produktivitet i betydelse och de blir allt viktigare för företagens finansiella bestånd och utveckling.
Bankerna kan inte längre styras av Riksbanken med reporäntan. Dom får faktiskt styra konjunkturen med sin utlåning och sedan äga den med skuld.
Vem bestämmer över samhällsekonomin och våra pengar då?
Någonting är väldigt fel
”Medan risktagandet i den jordnära ekonomin i form av investeringar är begränsat, är kasinobeteendet desto mer utbrett på finansmarknaderna.”
Styrränta på 0%
Det verkligt uppseendeväckande med detta är att vi tror att vi kan påverka bankernas utlåning genom styrräntan. Denna påverkar nu inte alls bankernas förmåga att själva skapa pengar.
Med sänkta räntor är det alltså tänkt att bankerna ska öka utlåningen.
Men om nu skuldsättningsnivån är för hög i ekonomin, varför vill vi då öka den?
Den uppmärksamme förstår att Riksbanken inte längre utövar något inflytande på den samlade penningmängden eftersom bankerna har tillåtits skapa, kontrollera och styra hur 96% av dom ska sättas in i ekonomin.
Riksbankslagen från 1897 kan behöva uppdateras så att den även innefattar skapandet av digitala pengar.
Ett annat sätt att se det.
Den allmänna opinionen, våra beslutsfattare och media verkar inom ett gemensamt toleransområde. Med en tydlig referensram om vad som ska vara tillåtet att diskutera. Här handlar det t.ex. om räntan ska sänkas med 0.5% eller 0.25%. Inte om vi ska tillåta att våra banker får fortsätta att skapa pengar ur ingenting överhuvudtaget.
Det finns ett slags hygglig gemenskap om vad som ska vara acceptabelt och inte. Hur mycket skatt ska vi betala? Hur hög ska brytpunkten vara? Hur många procent? Vi pratar inte om hur skulden vi betalar kommit till. Varifrån kommer pengarna? Är det inte pengar som vi skulle kunnat skapa själva via t.ex riksbanken och sätta in i ekonomin direkt där dom behövs mest, utan att vanliga människor ska behöva betala för dom via statlig inkomstskatt. Behöver vi betala skatt överhuvudtaget?
Om merparten av våra pengar skapas direkt in i samhällsekonomin, ökar inte det efterfrågan hos företagen direkt då? Varför subventionerar vanliga människor våra banker? Kan vi ha en skuldfri välfärd?
Den allmänna opinionen har en förmåga att avstanna i fruktlösa diskussioner som inte leder till någon verklig förändring eftersom den inte ställer frågorna som tar den dit.
Integritet
Integritet är något som förvärvas genom erfarenhet. Man kan säga att integritet är att ha en förmåga att se var man själv slutar och andra börjar. Det innebär kanske framför allt att ha förmågan att kunna befinna sig mitt emellan dessa två ytterligheter. Att inte vara för individuell och inte vara för kollektiv. Är man för kollektiv så hemfaller man åt opinionens trivialiseringar av det individuella i ansvaret, och det enskilda i förnuftet och moralen hamnar på undantag. Valet blir då den individuella enigheten i flertal. Man söker skillnader och olikheter som tecken på det individuella inom kollektivet, inte i den personliga erfarenheten av det enskilda och unika.
(-ismer av olika slag är ett tydligt exempel på detta.)
Här finns likheter med neurosen som kan sägas innebära individens konflikt med sig själv, och psykosen som är oförmågan att göra skillnad mellan sig själv och andra.
Skiljelinjen är skör och märks tydligt i t.ex media och inom politiken. Masspsykosen finns i opinionen. Det levereras färdiga kollektiva åsikter och slutsatser som inte är ägnade att övervägas individuellt och i sak. Och den individuella konflikten här blir om man är överens med opinionen eller inte. Vilka är argumententen? Är dom representativa? Förefaller dom vara trovärdiga, eller är dom vilseledande? Har det givits alternativ? Vad är ansvaret?
Resonemangen blir i huvudsak kategoriska och kommer att sakna nyans. Och preferenser kommer då att bestämma, inte vilka antaganden som görs och om dom är giltiga i sammanhanget eller inte. Dom är nu i huvudsak bestämda på förhand. Den individuella integriteten lämnas därhän för det storslagna i opinionen och för dess kollektiva verkan.
Aktuellt Citat
Går observationer inte att leda i bevis tänker vi inte ställa till med en fars.
— Carl Haglund, Försvarsminister i Finland —
Karikatyrer
Redan 1775 nämner Isaac Watts i sin bok om logik en standard på fyra ”typer” vi möter i ett samtal eller en ämnesrelaterad och avgränsad diskussion.
1. Den godtrogne. Han tar till sig allt och allt nytt han möter, och ger upp sin egen övertygelse utan att blinka.
2. Den Motsägelsefulle. Han motsätter sig allt och kullkastar allt. Han avfärdar gärna med retoriska förolämpningar och använder humor som förtäckt hån.
3. Dogmatikern. Alla övertygelser han bär på är av matematisk natur. Lika tvärsäkra som ofelbara.
4. Skeptikern. Skeptikern tror inte på något och håller inte med om något.
Gemensamt för de här karikatyrerna är att dom inte alls engagerar sig i argumenten som diskuteras. Dom utvärderar dom inte och formulerar inga som helst egna tankar eller frågeställningar på grundval av de antaganden argumenten vilar på.
Det är intressant hur dom här rollerna spelas av nyhetsmedia dagligen eftersom det i huvudsak är från dessa källor vårt kognitiva landskap formas.
Känt Citat
”Permit me to issue and control the money of a nation, and I care not who makes its laws!”
— Mayer Amschel Rothschild, international banker —
Citatet säger en hel del om vad som styr i en demokrati.
Instabilitet
Konjunkturer styrs av bankernas förmåga att godtyckligt kunna reglera tillgången på pengar som skapas ur ingenting genom lån. Detta är ingen stabil grund för god företagsamhet. Hela systemet vilar på hur övertygande det är att pengar kommer tillbaka.
Paradoxen är att skulden är större än det finns pengar i omlopp.
Konjunkturer
I en konjunktur, oavsett om den slutar i en finanskris, en recession eller en ”normal” lågkonjunktur, så finns det hela tiden ett samband mellan tillväxten av krediter ( i förhållande till BNP ) under uppgången , och hur djup den efterföljande kollapsen i BNP blir.
— Alan M. Taylor, 2012 —
Krisen försvann aldrig
I en skulddriven ekonomi är vi hela tiden beroende av att privata banker öser ut mer och mer lån. Vi har en ekonomisk modell som inte bara kräver hög skuldsättning för att skapa tillväxt, utan att vi också ständigt ökar skuldsättningen.
”Sverige, som brukar utmålas som det nya Schweiz, är i denna gren långt ifrån klassens ljus. Den totala skuldsättningen är 293 procent av BNP enligt ICMB, högre än i eurozonen, USA och Storbritannien, naturligtvis på grund av de svenska hushållens icke obetydliga lånetörst även om statens finanser ser bättre ut.”
Herman Daily
Varför ska det offentliga betala ränta till privata banker för att få tillgång till ett betalningsmedel som staten kan tillhandahålla till ingen eller ringa kostnad?”
— Herman Daily —
Ett hållbart finansiellt system?
– om statens respektive banksektorns roll för pengar och skuldsättning –
Den brittiska organisationen Positive Money (www.positivemoney.
org) driver flera frågor som är relaterade till Chicagoplanen. Namnet Positive Money kommer från att pengar som skapas av staten eller en riksbank inte är baserade på en skuld. Rörelsen menar att nuvarande finansiella system har resulterat i alltför hög privat skuldsättning, skenande bostadspriser, ökad ojämlikhet, hög arbetslöshet och banker som subventioneras med skattebetalarnas pengar. Problem som alla har en gemensam nämnare i just pengar. Men även lösningen står att finna i pengar – om vi tillåter staten att skapa skuldfria pengar kommer det att ha en positiv effekt på ekonomin och samhället i stort. Den svenska systerorganisationen Positiva Pengar uttrycker det som att ”pengar ska fungera som en positiv drivkraft i samhället.”
Strategi och Framtidsministern Kristina Persson
Sveriges Strategi och Framtidsminister om vårt monetära system.
”Vi måste börja ställa oss grundläggande frågor som ”borde bankerna få fortsätta skapa pengar?”
Om Positive Money
”I am grateful to Positive Money, they have done some very very interesting work, and I think it’s admirable and important that we have this debate on the future of the monetary and financial system.”
— Martin Wolf —
Strip private banks of their power to create money
The giant hole at the heart of our market economies needs to be plugged.
”Printing counterfeit banknotes is illegal, but creating private money is not. The interdependence between the state and the businesses that can do this is the source of much of the instability of our economies. It could – and should – be terminated.”
— Martin Wolf —
chief economics commentator and associate editor of the Financial Times.
”New Deal” i EU
Hur kan man komma på idén att ”lösa” den nuvarande skuldkrisen i EU med en enorm ny skuld. I en skulddriven ekonomi minskas inte skulden med nya skulder.
EU TTIP och ISDS
Förhandlingar pågår just nu i EU om TTIP(Transatlantic Trade and Investment Partnership), ett handelsavtal som tillkommer som en följd av det ekonomiska läget och ska vara ett försök att få igång ekonomin inom EU. Här försöker man använda den nuvarande skulddrivna ekonomins problem för att begränsa enskilda länders förmåga till självstyre. Avtalet handlar om kostnader(i form av stämningar på avtalsbrott) på enskilda länders skattebetalare för att förhindra dem att fatta egna beslut genom att avtala bort rättigheter som strider mot företagens vinstsyften. Oron för det nya avtalet finns i så kallade ISDS-klausuler (Investor State Dispute Settlement) som innebär att företag kan kräva kompensation av stater för utebliven vinst. Till exempel Vattenfalls kontroversiella stämning av Tyskland för att landet valt att i folkhälsans namn fasa ut kärnkraften. Klausulen har även använts av tobaksbolag som stämt länder som skyddar folkhälsan. Ska EU verkligen få förhandla bort vår och andra enskilda länders rätt att själva bestämma över våra naturresurser, vår folkhälsa, vår välfärd och hur den skall utformas. Det är inget ”handelshinder” att värna om miljön. Att värna om innehållet i maten. Hur vår sjukvård bedrivs. Vad mediciner innehåller. Att företagen faktiskt ska ha ett ansvar för vad de producerar. Att dom investerar klokt och med hänsyn till kunder och variationer i omsättningen.
Avtalet har ingen som helst betydelse på efterfrågan hos företagen, deras vilja att nyanställa. Att skapa jobb. Det är inte företagen som skapar jobb utan tillgången på pengar.
Frågan är istället hur, och vilka, som ska skapa och styra tillgången på pengar, och vad skall vi ska göra åt detta nu.
Från The Economist.
”Om du ville övertyga allmänheten om att internationella handelsavtal är ett sätt att låta multinationella företag bli rika på bekostnad av vanliga människor, då är receptet – ISDS”.
Artikeln från the Economist: Till artikeln ->
”Multinationals have exploited woolly definitions of expropriation to claim compensation for changes in government policy that happen to have harmed their business. Following the Fukushima disaster in Japan in 2011, for instance, the German government decided to shut down its nuclear power industry. Soon after, Vattenfall, a Swedish utility that operates two nuclear plants in Germany, demanded compensation of €3.7 billion ($4.7 billion), under the ISDS clause of a treaty on energy investments.”
”This claim is still in arbitration. And it is just one of a growing number of such cases.”
I Sverige är det ännu väldigt tyst om TTIP och ISDS och dess återverkningar på vår grundläggande parlamentariska beslutsförmåga. Det här handlar faktiskt ytterst om oss själva, om vi vill kunna fatta våra egna beslut.
Mer om TTIP här >>
Statsskulden
Ränta per sekund 1,281kr
Ränta per år 40,388,779,996kr
Skuld per invånare 173,408kr
Sveriges och övriga världens löpande statsskuld >>
96% av alla pengar i cirkulation skapas ur ingenting av våra banker genom skuld.
Kort om samhällsekonomi
En skulddriven samhällsekonomi i korthet.
Neurologi
3 Ledtrådar till att förstå din hjärna.
Tänkvärt om bostadsmarknaden.
På 18 år har bopriserna i de svenska storstäderna ökat med 600-750 procent!
En anledning till detta är att pengar skapas genom lån.
Pengar är skuld
Vi kan bara betala av våra skulder med hjälp av pengar som skapas när någon annan skaffar sig en skuld. I en skulddriven ekonomi är det är skulden i ekonomin som får den att fungera och fortsätta växa. För pengar blir till genom skuld. Och omvänt så slutar dom existera när den har betalats.
Underskott
Skulden för tillkomsten av pengar som bankerna återkräver kommer alltid att överstiga den totala summan pengar som finns i omlopp.
Ett underskott är därför inbyggt i det monetära systemet. Utan skuld skulle det nästan inte finnas en krona i ekonomin(riksbanken skapar ca 4% i sedlar och mynt.). Och nya pengar behövs hela tiden för att täcka underskottet.
Inflation är därför en konstant i det monetära systemet.
Islands President om ledarskap
Islands president Olafur Grimsson om politiskt ledarskap. Ett ledarskap med en annan självklarhet än vi nu har vant oss till med både här i Skandinavien och i övriga västeuropa.
Insiktsfullt av Islands President
Islands President om krishanteringen
Utrikespolitik
Intressant med intrycket av att Sverige ska börja föra en egen utrikespolitik igen. Och ha egna åsikter. Vi har ett utrikesdepartement. Det var länge sedan.
William Sullivan
Jag saknar verkligen ett liknande arbete om föregångarna till våra stora religioner här i Europa och Asien. Mytologi, antropologi och astronomi har en mer uppenbar tvärvetenskaplig gemenskap än jag förstod innan William Sullivan.
Kan t.ex stjärnbilden orion(dom tre vise männen), med sirius(stärnan i öster), som tillsammans bildar en linje som visar var solens uppgång är, skapa mytologiska berättelser och sammanhang som vi hittar i vår historia och inom astronomin?
Tidiga mytiska teman som nu förefaller vara lösryckta berättelser men med ett äldre ursprung från källor vars verkliga innebörd kan ha förlorat sin konkreta betydelse. Sullivan gör det inte långsökt att göra betraktelser av det slaget.
William Sullivan om inkafolket.
Hans bok som dokumentären bygger på: The Secret of the Incas: Myth, Astronomy, and the War Against Time ->
Grymt bra om Inkafolket
Cracking The Code
https://www.youtube.com/watch?v=_BdKBtEqkzk
The War Against Time
https://www.youtube.com/watch?v=xgI3Kte_epY
Richard Dawkins
Richard Dawkins är verkligen en beundransvärd person. Hans rationella hållning och hans outtröttlighet i paneldebatter över hela världen är verkligen häpnadsväckande. Att han orkar.
Han för en ständig evolutionär dialog med vetenskaplig teori och tanke genom att förorda observation och testbarhet. Och att använda förnuftets logik för att söka hållbara övertygelser.
Men kanske framför allt genom att söka teoretiskt hållbara och användbara resultat i vår direkta praktiska verklighet.
En film med Richard Dawkins och hans debattarbete med fysikern Lawrence Krauss finns bl.a på Netflix.
Mer om filmen The Unbelivers här ->
Med Vilayanur Subramanian Ramachandran´s arbete inom neurovetenskapen framträder en psykisk värld som är långt mycket verkligare än jag tidigare trott.
Våra spegelneuroner visar sig redan ha en absolut verklig och direkt kontakt mellan människor. Tänk att neurologi kunde vara så spännande.
Karikatyrer
Redan 1775 nämner Isaac Watts en standard på fyra typer vi möter i ett samtal.
1. Den godtrogne. Han tar till sig allt och allt nytt han möter och ger upp sin egen övertygelse utan att blinka.
2. Den Motsägelsefulle. Han motsätter sig allt och kullkastar allt. Han avfärdar gärna med retoriska förolämpningar och använder humor som förtäckt hån.
3. Dogmatikern. Alla övertygelser han bär på är av matematisk natur. Lika tvärsäkra och ofelbara.
4. Skeptikern. Skeptikern tror inte på något och håller inte med om något.
Gemensamt för de här ”typerna” är att dom inte alls engagerar sig i argumenten som diskuteras. Dom utvärderar dom inte och formulerar inga som helst egna tankar på grundval av de antaganden argumenten vilar på.
Det är intressant med karikatyrer av det här slaget. Tillsammans med användandet av härskarteknikerna gör det läsningen av olika slags media mycket givande.
Halmdockan
Halmdockan måste vara världen mest använda retoriska grepp tillsammans med falsk auktoritet.
Till Halmdockan
Till Falsk Auktoritet
Debattör? Sakkunnig? ett flertal Studier? Gud?
En lista med fler argumentationsfel finns här: Kända Argumentationsfel
Det behöver inte vara såhär.
En god start
Om vi verkligen vill ta itu med våra sociala, ekonomiska och miljöförstörande problem, utmaningar vilka vi står inför varje dag, bör vi direkt börja med att göra väsentliga ändringar i vårt monetära system.
Att modernisera och förnya banklagen från 1897 är ett sätt förstärka den förändringen.
Mer pengar
Vad vi behöver just nu är ett sätt att få in extra pengar i ekonomin utan att förlita oss på att hushållen lånar ännu mer.
Detta kan inträffa om Riksbanken skapar pengar och överför dem till regeringen för att spenderas i den reala ekonomin istället för på finans och fastighetsmarknader.
Alla känner till samma sanning. Våra liv består av hur vi väljer att förvränga den.br />
— Woody Allen —
En ny global kris
Låga räntor kan inte dölja eller minska effekten av skulddrivna ekonomier då skulden för nya pengar ökar oberoende av detta. Det är tvärtom. Man driver på skuldsättningen ytterligare.
Våra banker kan inte få skapa pengar ur ingenting genom lån.
Regeringsformen
Regeringsformen är alltid intressant i valtider. I grundlagen finns uttryckt hur statsskicket skall verka. Hur väl speglar partipolitiken och våra regeringar grundlagen? Är våra röster motiverade av grundlagen?
T.ex. 2 §
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.
Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.
Valanalys.
Om man destabiliserar tryggheten i ett samhälle genom att utarma dess välfärd och flyttar gemensamt ägda tillgångar från befolkningen till privat ägande, samtidigt som skillnader får uppstå som proportionellt sett förefaller djupt orättvisa. Eller om omfördelningen sker på ett sätt som kränker avsikten med den. Då skapas i och med detta ett utrymme för enkla lösningar. Lösningar som inte har realekonomisk grund men låter bra. Alltså populism genom otrygghet. Det är denna otrygghet som är det extremas grund i Norden och övriga Europa. Genom fokuseringen på en fråga, som i sig bara flyttar runt pengar i ekonomin, och fokusera på en omfördelning av kostnader så bedrar man sig samhällsekonomiskt. Det är ingen lösning. Bristen på pengar i samhällsekonomin och skulden för tillkomsten av nya påverkas inte. Inga nya pengar tillkommer. Och ingen verklig förändring finns i detta. Den totala ekonomin förändras inte.
Men det låter bra. Någon verkar bry sig. Någon uttrycker missnöjet, osäkerheten om varför det inte går ihop.
Det är underordnat för dem som väljer den här vägen om det politiska innehållet är direkt vilseledande. Om det vilar på en tvivelaktig folkrättslig grund, är inhumant och saknar omtanken som genomsyrar ett välfärdsamhälle.
Välfärden måste under alla omständigheter vara ett grundläggande mål för den offentliga verksamheten, oberoende av hur regeringsbildningen ser ut, detta för att förhindra obehagligheter av det här slaget.
Vad är inflation?
Inflation är historiskt sett en generell eller allmän prisnivåökning. Den har två orsaker.
Förändringar i tillgången och förändringar i efterfrågan. Genom att tillåta att våra affärsbanker får skapa merparten av pengarna i den totala penningmängden skapar dom också inflation.
När pengar skapas ökar man köpkraften specifikt i samhällsekonomin. Om pengar skapas oberoende av tillgången så driver detta upp priserna genom att köpkraften generellt ökar där pengarna sätts in. Tänk t.ex. på bostadslån.
Om pengar skapas snabbare än tillgången på bostäder så stiger priserna på bostäderna genom att tillgången på köpare med pengar ökar och värdet på pengarna kommer då att minska ju mer pengar som skapas för att köpa bostäder.
Med investeringslån så kan man driva prissättningen genom att skapa pengar för att skapa tillgång oberoende av efterfrågan vilket slår på priset genom tillverkningskostnad. Med konsumentlån, privata lån och kreditkort kan man driva upp konsumentpriserna eftersom tillgången på varor eller produkter inte kortsiktigt kan öka mer. Vanligtvis försöker man klara det här med ökad import som ytterligare slår på priset genom kostnaden på tillverkningen av inhemska varor.
Den inhemska tillverkningen(tillgången) måste då minskas eller flyttas och man måste då säga upp personal på grund av den prisdumpning importen ger.
Bankerna skapar på det här sättet bubblor och en instabil samhällsekonomi.
Den här effekten uppnås alltså beroende av var lånet(skulden), alltså pengarna skapas. Och vad pengarna skapar köpkraft för.
När bankerna får skapa pengar oberoende av tillgång och efterfrågan och också själva styr över var dessa sätts in så skapar dom inte bara konjunkturer utan även inflation. Dom styr ju själva tillgången på pengar till 96%!
Att riksbanken och regeringen här försöker styra inflationen genom att minska eller öka köpkraften med en accepterad arbetslöshet eller ”jämnviktsarbetslöshet(6,8%)” är nästan ofattbart.
Det går nästan inte att föreställa sig att man använder människor i den här ekvationen.