Så här skapas pengar.

Staten eller en privatperson lånar t.ex 1miljon som sätts in på ett konto. Pengarna som skapats ur tomma intet blir nu tillgängliga för banken.
Banken måste ha reserver på insatta medel. Låt säga att det är 10%. 100 000 blir nu bankens reserverade säkerhet. Dom övriga pengarna 900 000 ses som en reserv på överskott. Och är nu bankens medel för nya lån!
Så nu skapas 900 000 ur ingenting utöver dom insatta pengarna. Dom nya 900 000 sätts in på ett konto, 10% (90 000) är reserv och 810 000 skapas ovanpå och blir tillgängliga för nya lån. Dom nya 810 000 blir nu tillgängliga för nya lån. 10% sätts i reserv och ytterligare 729 000 skapas. o.s.v.
Det är på det här sättet tillgången på pengar ökas. Och för att de sedan ska hamna i cirkulation måste någon/staten låna dem. Mot ränta.
Alltså, för varje bankinsättning som görs skapas ungefär 9 gånger det ursprungliga beloppet ur ingenting. Ur tomma intet. Från ingenstans. Nya pengar skapas bara genom skuld och genom denna överbelåning av kapital.
Värdet på dom nya pengarna sätts utifrån dom pengar som redan existerar. Men då pengar skapas oberoende av efterfrågan förlorar de sitt värde hela tiden(inflation), varpå priserna stiger och värdet på pengarna sjunker.
Värdeförsämringen, inflationen är alltså inbyggd i processen som skapar pengar.
97% av alla pengar som skapas utgörs av dessa bankinsättningar. Endast 3% är de sedlar och mynt vi använder.

Lönesänkarna

Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga löntagare till del. Inte på hundra år har svenska löntagare fått så lite betalt för vad de faktiskt producerar. De senaste trettio årens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt ökande inkomstskillnader. Frågan är vad som händer med ”modellen” vid offshore banking, transfer pricing? Alltså när företagen inte återinvesterar utan skatteplanerar istället.
Lönesänkarna

Offentlig service

En bra sak med statliga företag och offentlig service som skolor, sjukvård mm, är att de pengar som skapas här, hamnar direkt i cirkulation istället för att först vara bankinsättningar. Skär vi ner på dem så tömmer vi samhällsekonomin på pengar.

Vi tillför inga pengar till samhällsekonomin genom att begränsa t.ex flyktingmottagningen  eller andra humanitära insatser. Inte heller genom att skära ner på viktiga samhällsfunktioner. Det är bara en bonus för något annat medan någon måste bli utan.

Underskott

97% av alla pengar som skapas, skapas genom bankinsättningar, t.ex bostadslån eller spekulation på finansmarknader. Bara 3% av pengarna som skapas är de medel vi dagligen använder för att betala för varor och tjänster. Det betyder att det saknas pengar i samhällsekonomin för att betala skulden för dem samtidigt som vi ska kunna betala för alla omkostnader. Det finns inte tillräckligt med pengar i omlopp för alla.

Offentlig och privat skuld

Vi måste sätta oss i offentlig eller privat skuld för våra levnadsomkostnader.
Vi måste låna pengar för att det ska finnas några.
Pengar är skuld. Varje krona är någons skuld till någon annan. För pengar skapas ur ingenting genom lån.
Om vi återbetalar alla våra lånade pengar så finns det inga pengar. Bara skulden blir kvar genom räntan på lånet.
Hur kan vi befria oss från den? Svaret är att det kan vi inte.

Pengar

Skulden för tillkomsten av pengar kommer alltid att överstiga de pengar som finns i omlopp. När en skuld betalas så försvinner dom pengarna ur ekonomin. De upphör att existera. Att prata om en ekonomi i balans är att missförstå hur pengar blir till. Man flyttar bara pengar från generationer av skattebetalare till våra banker och till spekulation på deras finansmarknader. Vi erfar den här omfördelningen genom nedskärningar i samhällsservicen. Varför får våra banker skapa pengar?