Författare: stbg

Tänk om ..

stbgLeave a comment

Tänk om alla nya pengar som skapades först sattes in direkt där dom behövdes bäst, utan att först filtreras genom bostads och finansmarknader. Direkt, rakt in i samhällsekonomin. Sjukvården, skolan .. Välfärden.

Istället för att låna upp pengar så gör riksbanken(eller en oberoende instution) bedömningen att samhällsekonomin behöver tillföras nya pengar och skapar dem. Pengarna sätts sedan in för användning i samhällsekonomin direkt. Ingen skuld. Ingen skatt, inga subventioner på pengar utan rakt in i den gemensamma ekonomin där dom kommer välfärden, tillverknings och -serviceföretag, affärer och privatpersoner tillgodo omedelbart.

Skatt på pengar

stbgLeave a comment

Vinsten av att skapa pengar tillfaller våra affärsbanker istället för staten, det innebär att staten lånar upp mycket stora belopp för att kompensera för den förlorade inkomsten. Som skattebetalare måste vi sedan betala ränta på alla pengar som staten lånar genom inkomstskatten. År 2012 uppgick enbart räntebetalningarna till 27 miljarder kronor.
Ju mer pengar som används för att betala räntan på statsskulden, desto mindre pengar kan användas till samhällstjänster såsom vård, skola och omsorg. Samtidigt måste skatterna hela tiden höjas för att betala av på räntebetalningarna, vilket innebär att vi får ut allt mindre för våra pengar och vårt arbete. Det innebär helt enkelt försämringar i välfärden.

Varför får våra banker skapa pengar?

434991_orig

Läs mer på Positiva Pengar >>

stbgLeave a comment

Ingenting i debatten handlar om bristen på pengar i ekonomin och skulden vi skapar för att få nya pengar. Alltså hur detta ska skötas. Allt fler verkar tro att om vi säljer ut välfärden, säljer våra gemensamma tillgångar, privatiserar och sänker skatten, så minskar skulden. Och så är det precis tvärt om. Vi måste låna mer för att skapa mer pengar. Och ju mer vi betalar av, desto mindre pengar finns det i ekonomin. Vilket sedan leder till att vi måste låna mer..
Diskussionen just nu är enbart retorisk och handlar bara om hur vi ska flytta runt pengarna som finns i bland dom 4% som staten skapar. Och då handlar det alltid om finansiering och inte om den samlade skulden. Hur uppstår den? Vad gör vi åt det?

Eftersom 96% av alla pengar bara skapas genom skuld så flyttar vi alltså pengar från den totala penningmängden och den verkliga ekonomin(4% av alla pengar) till våra affärsbanker för att betala skulden för att dom blev till. Det är alltså pengar som dom inte ens hade från början.

stbgLeave a comment

När vi låter bankerna skapa pengar ur ingenting , och sedan låter dom bestämma hur dessa nya pengar först ska användas, så får vi ett samhälle och en samhällsekonomi som reflekterar vad bankerna prioriterar.

Argumentationsanalys

stbgLeave a comment

Det finns två typer av argument. Rationella argument och retoriska argument.
Vi kan förhålla oss på tre sätt till dessa.
Man kan förkasta dom. Man kan godta dom, eller vänta med att svara.
Dom retoriska argumenten vilar på presentation och uppträdande, dom rationella på hur väl påståenden motiverar en hållbar slutsats.
Det intressanta med dom populariserade diskussionerna just nu är att dom har fokus på retoriska argument, argument som gärna levereras i mediala debattgrupper.
Detta gynnar presentationen och uppträdandet och underlättar det retoriska avgörandet, men samtidigt flyttas också fokus bort från argumentens validitet.
Bort från argumentens giltighet och konsekvens i väljarens verklighet till att skapa och utse en retorisk segrare.
Man väljer sin sanning direkt genom att utse en vinnare på presentation och uppträdande, snarare än på giltiga argument som leder till en välgrundad, övertygande och följdriktig slutsats som också äger giltighet även efter det att den retoriska envigen är genomförd.
Rationella argument har ungefär 15 standardformer som underlättar en rekonstruktion av argumenten för att kunna avgöra om antagandena är sunda, motiverade och leder till en giltig slutsats. Vi kan efter dem skapa oss en god uppfattning om våra val är acceptabla eller inte.

Hur väljer vi våra sanningar?

Samhällsekonomi

stbgLeave a comment

Om samhällsekonomin drivs av en ökad skuldsättning, snarare än genom ökade inkomster så minskas penningmängden undan för undan i den reala ekonomin.
Med mindre pengar i omlopp är det i själva verket hur mycket vi lånar och i slutändan bankernas utlåning som styr konjunkturen.
Detta eftersom 96% av alla pengar bara skapas genom skuld.
Det är nästan omöjligt att minska våra skulder utan att då också orsaka en lågkonjunktur. En lågkonjunktur skapas också genom att den totala penningmängden i den verkliga ekonomin samtidigt minskas för mycket och blir för liten.

Vill vi ha mer pengar i ekonomin kan inte bankerna få skapa pengar.

stbgLeave a comment

Det farliga i det finansiella systemet är att banker tjänar pengar på att skapa skulder – de kommer alltid vilja skapa skulder. Och 96% av alla pengar är ju skuldbaserade.
Att sedan införa en ekonomisk modell som inte tar med bankerna i modellen förefaller vara helt tokigt.

Om skolan Kungl. Vetenskapsakademin.

stbgLeave a comment

Det svenska skolsystemet är i ett avseende närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. En engelsk forskare betecknade det svenska systemet som så radikalt att det inte ens diskuterades under Margaret Thatchers tid som premiärminister (Thatcher och Reagan var hängivna den neoklassiska Chicagoskolan).

I Sverige går vi ett steg längre än dem i införandet av den neoklassiska ekonomiska modellen.

Läs mer ..

Valet

stbgLeave a comment

Valet vi står inför är alltså om vi vill fortsätta införa en uppenbart felaktig och direkt skadlig ekonomisk modell eller välja en annan väg. Att som nu använda finanskrisen som argument och medel för att införa chicagomodellen är ju en katastrof för ekonomin som helhet. Framför allt eftersom det är den ekonomiska modellen som ligger bakom krisen.

Seigniorage

stbgLeave a comment

Eller vinsten av att skapa nya pengar.
1996-2006 skapade staten 28,8 miljarder kronor i form av sedlar och mynt, ca 4% av alla pengar. Samtidigt skapade privata banker ca 593 miljarder kronor(ur tomma intet), i digitala krediter, alltså resten genom skuld.
Om Riksbanken skapade samtliga pengar (dvs även digitala pengar) så skulle vi skattebetalare behöva betala avsevärt mindre i skatt.

stbgLeave a comment

Eftersom bankerna skapar pengar när de beviljar lån, innebär det att de också kan styra var de nyskapade pengarna först ska placeras och därigenom sedan forma vår ekonomi. För vem fattas då dom samhällsekonomiska besluten?
Alltså om pengarna som skapas kommer användas till något som tillför samhällsnytta.

stbgLeave a comment

Om samhällsekonomin drivs av en ökad skuldsättning, snarare än genom ökade inkomster, så måste det förr eller senare ta slut.
Om bankerna inte heller ger ut nya lån för att ersätta de pengar som betalar för lånen, så minskas penningmängden undan för undan.
Med mindre pengar i omlopp sänks efterfrågan på varor och tjänster.
Är det i själva verket hur mycket vi lånar och i slutändan bankernas utlåning som styr konjunkturen. Att pengar bara skapas genom skuld?

Här och nu

stbgLeave a comment

Här är nu. Detta omedelbara nu. Nu. I detta ögonblick.
Här i detta nu finns det omedelbaras direkta kunskap. Upplevelsen av att agera med nuet under ett enda ögonblick i taget. Så påtagligt, så överväldigande. Så storslaget att när vi egentligen borde befinna oss här och nu istället flyr till gårdagen eller fantiserar om framtiden.
Att värja sig, att fly närvaron för idén, för allegorin, för myten, den föreställande närvaron.
Vi är bara här. Helt enkelt. Nu..

stbgLeave a comment

Det är nästan omöjligt att minska våra skulder utan att då också orsaka en lågkonjuktur. Vill vi ha mer pengar i ekonomin måste vi skuldsätta oss mer. Försöker vi betala av på skulden för pengarna så försvinner dom ur ekonomin.

Välfärd

stbgLeave a comment

Vad händer om alla nya pengar först sattes in i den verkliga ekonomin direkt där dom behövs, i t.ex sjukvården, eller skolan, i forskning och välfärd istället för att först filtreras genom bl.a finans, och fastighetsmarknader genom lån och skapande av skuld?

stbgLeave a comment

I bildernas överbyggnad existerar inte illusionen i egentlig mening, inte heller det materiella misstaget, och i synnerhet då inte heller illusionen om kunskap; men i synnerhet bör och kan känslan av en ny kunskap tränga ner i livets realiteter. Det sanna livet finns i materiens impulsivitet. Människoanden är sjuk mitt ibland begreppen. Begär inte av den att nå tillfredställelse, begär endast av den att vara lugn och tro att den funnit sin rätta plats.
Men riktigt lugn det är endast dåren.

— Antonin Artaud —

Charles Baudelaire

stbgLeave a comment

Det är omöjligt att läsa en tidning, likgiltigt vilken och likgiltigt från vilken dag eller månad eller från vilket år, utan att på varje rad finna tecken på den mest skrämmande mänskliga perversitet och samtidigt det mest förvånande skryt om riktighet, godhet och barmhärtighet och det mest skamlösa försäkringar om utveckling och civilisation.
Varje tidning är från första till sista raden en kedja av ohyggligheter. Krig, förbrytelser, rov, våldtäkt, tortyr, de upphöjdas brott, nationer brott, den enskildes brott, en berusning i alla världens fasor.
Och det är denna avskyvärda aperitif som den civiliserade människan varje morgon tar till sin frukost. Allt i denna världen ångar av brott: tidningen, husväggen och det mänskliga anletet.
Jag förstår inte, att man med rena händer kan ta i en tidning utan att skaka av vämjelse.

Så här skapas pengar.

stbgLeave a comment

Staten eller en privatperson lånar t.ex 1miljon som sätts in på ett konto. Pengarna som skapats ur tomma intet blir nu tillgängliga för banken.
Banken måste ha reserver på insatta medel. Låt säga att det är 10%. 100 000 blir nu bankens reserverade säkerhet. Dom övriga pengarna 900 000 ses som en reserv på överskott. Och är nu bankens medel för nya lån!
Så nu skapas 900 000 ur ingenting utöver dom insatta pengarna. Dom nya 900 000 sätts in på ett konto, 10% (90 000) är reserv och 810 000 skapas ovanpå och blir tillgängliga för nya lån. Dom nya 810 000 blir nu tillgängliga för nya lån. 10% sätts i reserv och ytterligare 729 000 skapas. o.s.v.
Det är på det här sättet tillgången på pengar ökas. Och för att de sedan ska hamna i cirkulation måste någon/staten låna dem. Mot ränta.
Alltså, för varje bankinsättning som görs skapas ungefär 9 gånger det ursprungliga beloppet ur ingenting. Ur tomma intet. Från ingenstans. Nya pengar skapas bara genom skuld och genom denna överbelåning av kapital.
Värdet på dom nya pengarna sätts utifrån dom pengar som redan existerar. Men då pengar skapas oberoende av efterfrågan förlorar de sitt värde hela tiden(inflation), varpå priserna stiger och värdet på pengarna sjunker.
Värdeförsämringen, inflationen är alltså inbyggd i processen som skapar pengar.
97% av alla pengar som skapas utgörs av dessa bankinsättningar. Endast 3% är de sedlar och mynt vi använder.

Lönesänkarna

stbgLeave a comment

Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga löntagare till del. Inte på hundra år har svenska löntagare fått så lite betalt för vad de faktiskt producerar. De senaste trettio årens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt ökande inkomstskillnader. Frågan är vad som händer med ”modellen” vid offshore banking, transfer pricing? Alltså när företagen inte återinvesterar utan skatteplanerar istället.
Lönesänkarna

Offentlig service

stbgLeave a comment

En bra sak med statliga företag och offentlig service som skolor, sjukvård mm, är att de pengar som skapas här, hamnar direkt i cirkulation istället för att först vara bankinsättningar. Skär vi ner på dem så tömmer vi samhällsekonomin på pengar.

stbgLeave a comment

Vi tillför inga pengar till samhällsekonomin genom att begränsa t.ex flyktingmottagningen  eller andra humanitära insatser. Inte heller genom att skära ner på viktiga samhällsfunktioner. Det är bara en bonus för något annat medan någon måste bli utan.

Underskott

stbgLeave a comment

97% av alla pengar som skapas, skapas genom bankinsättningar, t.ex bostadslån eller spekulation på finansmarknader. Bara 3% av pengarna som skapas är de medel vi dagligen använder för att betala för varor och tjänster. Det betyder att det saknas pengar i samhällsekonomin för att betala skulden för dem samtidigt som vi ska kunna betala för alla omkostnader. Det finns inte tillräckligt med pengar i omlopp för alla.

Offentlig och privat skuld

stbgLeave a comment

Vi måste sätta oss i offentlig eller privat skuld för våra levnadsomkostnader.
Vi måste låna pengar för att det ska finnas några.
Pengar är skuld. Varje krona är någons skuld till någon annan. För pengar skapas ur ingenting genom lån.
Om vi återbetalar alla våra lånade pengar så finns det inga pengar. Bara skulden blir kvar genom räntan på lånet.
Hur kan vi befria oss från den? Svaret är att det kan vi inte.

Pengar

stbgLeave a comment

Skulden för tillkomsten av pengar kommer alltid att överstiga de pengar som finns i omlopp. När en skuld betalas så försvinner dom pengarna ur ekonomin. De upphör att existera. Att prata om en ekonomi i balans är att missförstå hur pengar blir till. Man flyttar bara pengar från generationer av skattebetalare till våra banker och till spekulation på deras finansmarknader. Vi erfar den här omfördelningen genom nedskärningar i samhällsservicen. Varför får våra banker skapa pengar?