Tillväxt är ett substitut för jämlikare inkomstskillnader. ( Henry Wallich 1914-1988 )
Om detta skulle vara sant så skulle det omvända också vara sant. Att en ökad jämlikhet i inkomstskillnad ersätter tillväxt. Det omvända är nu inte bara önskvärt, det är också helt nödvändigt för vår fortsatta tillväxt.
Fler människor med bättre inkomst omsätter mer pengar i ekonomin.
Ökade inkomstskillnader motiveras bland annat med att en högre lön och bonusar skulle vara prestationshöjande och bidra till ett hårdare arbete och fler innovationer.
Men är detta verkligen sant? Om det var sant skulle ju fler patent utfärdas i samhällen med större inkomstskillnader. Det finns undersökningar som tyder på det motsatta.
Se t.ex. Daniel Pink och ”The Surprising Truth about What Motivets Us”.
Till Boken på Amazon »
Det finns också en ekonomisk teori som hävdar att pengar skulle sippra ned i samhällsekonomin från inkomsttoppen och på så sätt bidra till den.
Det som tydligast talar emot detta är nog att skillnaderna ökar och omsättningen av pengar i den verkliga ekonomin minskar(Se t.ex. Nick Hanauer on job creation »).
Med ökade finansiella motiv framför dom jämlika fostrar man finansiella behov som ett självändamål oberoende av samhällsekonomin, vilket generellt sett leder till sämre prestationer och stagnation. Här finner man också svårigheter med invanda statusbeteenden och hierarkier.
Människor presterar bäst när dom har utrymme att styra sitt eget arbete och har möjlighet att utveckla och förändra med fokus på kvalitet. När deras arbete fyller ett syfte och känns meningsfullt.
(Många nya företag startar t.ex. i ett garage. Och drivs av andra parametrar än enbart pengar. Idéer utvecklas i vänskaper.)
Genom att fokusera på jämlikhet som ekonomisk tillväxt ökar man kvaliteten på samhällsekonomin när sociala hänsyn och relationer värderas högre än konsumtion och ökande inkomstskillnader.
Med ökad jämlikhet blir tävlan om status(mer pengar) mindre. Människor bryr sig mer om samhällsutveckling, sociala sammanhang och sin miljö.
Kort sagt, en ökad jämlikhet har en tendens att bidra med en ökad kreativitet, en bättre välfärd, ökad folkhälsa samtidigt som den skapar tillväxt och ett ökat intresse för miljön i vår omvärld.
Det är med jämlikhet Sverige och dom övriga nordiska länderna tidigare definierade sin välfärd. Och det var med den som man skapade en internationell identitet.