Ett hållbart finansiellt system?

– om statens respektive banksektorns roll för pengar och skuldsättning –

Den brittiska organisationen Positive Money (www.positivemoney.
org) driver flera frågor som är relaterade till Chicagoplanen. Namnet Positive Money kommer från att pengar som skapas av staten eller en riksbank inte är baserade på en skuld. Rörelsen menar att nuvarande finansiella system har resulterat i alltför hög privat skuldsättning, skenande bostadspriser, ökad ojämlikhet, hög arbetslöshet och banker som subventioneras med skattebetalarnas pengar. Problem som alla har en gemensam nämnare i just pengar. Men även lösningen står att finna i pengar – om vi tillåter staten att skapa skuldfria pengar kommer det att ha en positiv effekt på ekonomin och samhället i stort. Den svenska systerorganisationen Positiva Pengar uttrycker det som att ”pengar ska fungera som en positiv drivkraft i samhället.”

Till Uppsatsen av Carl Schlyter >>

En god start

Om vi verkligen vill ta itu med våra sociala, ekonomiska och miljöförstörande problem, utmaningar vilka vi står inför varje dag, bör vi direkt börja med att göra väsentliga ändringar i vårt monetära system.

Att modernisera och förnya banklagen från 1897 är ett sätt förstärka den förändringen.

Mer pengar

Vad vi behöver just nu är ett sätt att få in extra pengar i ekonomin utan att förlita oss på att hushållen lånar ännu mer.
Detta kan inträffa om Riksbanken skapar pengar och överför dem till regeringen för att spenderas i den reala ekonomin istället för på finans och fastighetsmarknader.

Regeringsformen

Regeringsformen är alltid intressant i valtider. I grundlagen finns uttryckt hur statsskicket skall verka. Hur väl speglar partipolitiken och våra regeringar grundlagen? Är våra röster motiverade av grundlagen?

T.ex. 2 §
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

Valanalys.

Om man destabiliserar tryggheten i ett samhälle genom att utarma dess välfärd och flyttar gemensamt ägda tillgångar från befolkningen till privat ägande, samtidigt som skillnader får uppstå som proportionellt sett förefaller djupt orättvisa. Eller om omfördelningen sker på ett sätt som kränker avsikten med den. Då skapas i och med detta ett utrymme för enkla lösningar. Lösningar som inte har realekonomisk grund men låter bra. Alltså populism genom otrygghet. Det är denna otrygghet som är det extremas grund i Norden och övriga Europa. Genom fokuseringen på en fråga, som i sig bara flyttar runt pengar i ekonomin, och fokusera på en omfördelning av kostnader så bedrar man sig samhällsekonomiskt. Det är ingen lösning. Bristen på pengar i samhällsekonomin och skulden för tillkomsten av nya påverkas inte. Inga nya pengar tillkommer. Och ingen verklig förändring finns i detta. Den totala ekonomin förändras inte.
Men det låter bra. Någon verkar bry sig. Någon uttrycker missnöjet, osäkerheten om varför det inte går ihop.

Det är underordnat för dem som väljer den här vägen om det politiska innehållet är direkt vilseledande. Om det vilar på en tvivelaktig folkrättslig grund, är inhumant och saknar omtanken som genomsyrar ett välfärdsamhälle.

Välfärden måste under alla omständigheter vara ett grundläggande mål för den offentliga verksamheten, oberoende av hur regeringsbildningen ser ut, detta för att förhindra obehagligheter av det här slaget.

Skatt på pengar

Vinsten av att skapa pengar tillfaller våra affärsbanker istället för staten, det innebär att staten lånar upp mycket stora belopp för att kompensera för den förlorade inkomsten. Som skattebetalare måste vi sedan betala ränta på alla pengar som staten lånar genom inkomstskatten. År 2012 uppgick enbart räntebetalningarna till 27 miljarder kronor.
Ju mer pengar som används för att betala räntan på statsskulden, desto mindre pengar kan användas till samhällstjänster såsom vård, skola och omsorg. Samtidigt måste skatterna hela tiden höjas för att betala av på räntebetalningarna, vilket innebär att vi får ut allt mindre för våra pengar och vårt arbete. Det innebär helt enkelt försämringar i välfärden.

Varför får våra banker skapa pengar?

434991_orig

Läs mer på Positiva Pengar >>

Ingenting i debatten handlar om bristen på pengar i ekonomin och skulden vi skapar för att få nya pengar. Alltså hur detta ska skötas. Allt fler verkar tro att om vi säljer ut välfärden, säljer våra gemensamma tillgångar, privatiserar och sänker skatten, så minskar skulden. Och så är det precis tvärt om. Vi måste låna mer för att skapa mer pengar. Och ju mer vi betalar av, desto mindre pengar finns det i ekonomin. Vilket sedan leder till att vi måste låna mer..
Diskussionen just nu är enbart retorisk och handlar bara om hur vi ska flytta runt pengarna som finns i bland dom 4% som staten skapar. Och då handlar det alltid om finansiering och inte om den samlade skulden. Hur uppstår den? Vad gör vi åt det?

Eftersom 96% av alla pengar bara skapas genom skuld så flyttar vi alltså pengar från den totala penningmängden och den verkliga ekonomin(4% av alla pengar) till våra affärsbanker för att betala skulden för att dom blev till. Det är alltså pengar som dom inte ens hade från början.

Välfärd

Vad händer om alla nya pengar först sattes in i den verkliga ekonomin direkt där dom behövs, i t.ex sjukvården, eller skolan, i forskning och välfärd istället för att först filtreras genom bl.a finans, och fastighetsmarknader genom lån och skapande av skuld?