Etikett: penning reform

The “Grexit” might be just around the corner

stbgLeave a comment

Greece In a Sovereign Money system?

Ultimately, Greece could have a much brighter future ahead, with money creation under democratic control.

In a Sovereign Money system, the power to create money would be removed from the banking sector and transferred to a public body, such as the Bank of Greece. The Bank of Greece would be solely responsible for creating new money, which would then be transferred to the government, who could use it for public spending, tax cuts, or direct transfers to citizens. Current account customers would hold the electronic money issued by the Bank of Greece, rather than holding the liabilities of the private banks.

Read more here »

Creating a Sovereign Monetary System (56 pages) »

OECD och inkomstskillnader

stbgLeave a comment

dreamstime_s_46846973

Enligt OECD´s senaste rapport kommer den privata sektorns skulder sannolikt att bromsa snarare än att öka tillväxten.
OECD´s forskning visar att ”Den finansiella expansionen driver på och ökar inkomstskillnaderna” och att regeringen måste reformera den finansiella sektorn för att kunna stabilisera tillväxten och minska ojämlikheten.
Det nuvarande sättet för regeringar, som genom att försöka skapa överskott ökar kraven på den privata sektorn att i sin tur öka sin skuldsättning, och som är tänkt att stimulera konsumtionsökningar, är dömt att misslyckas.

”Finance is a vital ingredient for economic growth, but there can also be too much of it. This study investigates what fifty years of data for OECD countries have to say about the role of the financial sector for economic growth and income inequality and draws policy implications. Over the past fifty years, credit by banks and other intermediaries to households and businesses has grown three times as fast as economic activity. In most OECD countries, further expansion is likely to slow rather than boost growth.”

Till rapporten av OECD »

Varför har vi gett bort penningmängden?

stbgLeave a comment

vår gemensamma ekonomi har inte med vilka inre eller yttre egenskaper som skiljer oss åt att göra.

Kunskapen om problemen det innebär med att överlåta och privatisera penningmängden går långt tillbaka i tiden. Varför har vi gett bort vår konstitutionella rätt till penningmängden med ensamrätten att kunna skapa nya pengar, och samtidigt då också rätten att bestämma hur dom först ska användas?

Ändå var det precis vad som hände i Sverige den 21 november 1985. Ett beslut fattades då som bland annat innebar att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen. Ett beslut som gav bankerna och dess ägare kontrollen över den svenska penningmängden.

Så här sa t.ex Thomas Jefferson, USA´s tredje president.
”If the American people ever allow private banks to control the issue of their currency, first by inflation, then by deflation, the banks and corporations that will grow up around them will deprive the people of all property until their children wake up homeless on the continent their Fathers conquered…I believe that banking institutions are more dangerous to our liberties than standing armies… The issuing power should be taken from the banks and restored to the people, to whom it properly belongs.”

Istället för att ägna vår tid åt vad som skiljer människor åt och vilket ursprung vi har, borde vi lägga vår tid och energi att ändra på det finansiella system som är grunden till att problemen uppstår.

IMF och Att äga sin egen valuta

stbgLeave a comment

The IMF struts around the world bullying nations and partnering with other institutions to wreak havoc on the prosperity of citizens.

För vi vet ju att det ligger till såhär:

”A sovereign government is not revenue-constrained which means that fiscal space cannot be defined in financial terms.
The capacity of the sovereign government to mobilise resources depends only on the real resources available to the nation.
A currency-issuing government can always meet the liabilities it issues in its own currency.

Nations that have ceded their sovereignty by entering currency zones (such as the Eurozone); by dollarising their currencies; by running currency boards; and similar arrangements clearly are not sovereign and face the same constraints that a country suffered during the gold standard era.”

– Bill Mitchell

Charges against Icelandic banks for money counterfeiting

stbgLeave a comment

”This kind of money creation is clearly in opposition to the sole right of the Central Bank of Iceland to issue bank notes and coins or any equivalent currency to be circulated as legal tender. Therefore it is inevitable to consider the electronic money creation of banks to effectively constitute money counterfeiting as defined by Article 150 of the General Penal Code No. 19/1940.”

I Sverige fick Riksbanken 1904 ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades 1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de penningpolitiska medlen.
Varför får våra banker kontrollera 96% av dom då?

Länk till Artikeln »

Det finns utsikter att Riksbankens penningpolitik kan komma att förändras.

stbgLeave a comment

”Riksbanken och Stefan Ingves har envist klamrat sig fast vid inflationsmålet som är skälet till den historiskt låga styrräntan. Nu ska Riksrevisionen inleda en förstudie som kan ställa inflationsmålet på ända, och i förlängningen förändra hela penningpolitiken.”

Samtidigt pågår en annan granskning av Riksbankens penningpolitik, som Finansutskottet har sett till att dra igång. Det är Mervyn King, före detta chef för Bank of England, och Marvin Goodfriend, tidigare rådgivare vid amerikanska Federal Reserve, som har utsetts till att göra en extern utvärdering av penningpolitiken. Denna utredning är förvisso helt separat, men frågeställningarna är ju delvis detsamma.”

Att Mervyn King är med i utvärderingen av den svenska penningpolitiken är glädjande.

Till Artikeln i SVD »

Penningmängden och inflationen

stbgLeave a comment

Inflation är när staten eller våra banker orsakar högre priser genom att skapa för mycket pengar. Antingen skapas pengarna genom att staten spenderar in underskottet i ekonomin utan befintliga resurser, eller så skapar våra affärsbanker för mycket pengar där utbudet redan är begränsat.
Om utbudet nu redan är begränsat så ökas bara priserna med den ökade tillgången på pengar.
Det är det vi ser på våra bostadsmarknader.

På våra finansmarknader ser vi detta genom en ständigt ökad omsättning trots en minskad konsumtion, låga löner och hög arbetslöshet.

Pengarna i realekonomin minskar samtidigt som behovet av en ökad penningmängd hela tiden växer i takt med att antalet människor i ekonomin ökar. Varför är samtalsämnet då en balanserad budget?

Och varför är då andelen av den totala mängden pengar som staten spenderat in i den inhemska ekonomin bara 4% och andelen som våra affärsbanker tillåtits skapa genom skuld 96%?

Regeringen behöver inte ”skatteinkomster” för att kunna spendera

stbgLeave a comment

Det är bara staten som har rätt att ge ut svenska kronor.

Vår regering behöver inte ”låna” i sin egen valuta för att kunna spendera. I själva verket kan den ju inte låna pengar som den inte själv först redan har spenderat!

Den svenska regeringen behöver alltså inte sälja obligationer för att kunna spendera eller betala sina utgifter. Den ju faktiskt inte sälja några obligationer om den inte först har gett ut de pengar och reserver som våra banker behöver för att kunna köpa obligationerna.

Precis som skatter bara kan betalas efter det att staten först spenderat in pengar i ekonomin, så behöver den aldrig sälja obligationer före den betalar sina utgifter.

Det här betyder att regeringen inte alls behöver ”skatteinkomster” för att kunna spendera.

We can keystroke our way to full employment.

stbgLeave a comment

”Like any banker, the Fed, or the Bank of England “keystrokes” money into existence. Central bank money takes the form of reserves or notes, created to make payments for customers (banks or the national treasury) or to make purchases for its own account (treasury securities or mortgage backed securities).

Bank and central bank money creation is limited by rules of thumb, underwriting standards, capital ratios and other imposed constraints. After abandoning the gold standard, there are no physical limits to money creation. We cannot run out of keystroke entries on bank balance sheets.”

Why Money Matters »

Från The Economist

stbgLeave a comment

“Under the proposed sovereign money system, the Central Bank of Iceland would increase the money supply in proportion to growth and consistent with the mandated inflation target. Direct control of the money supply would remove the need for traditional policy instruments designed to manipulate commercial banks’ incentive to create money, such as policy interest rates and regulatory lending limits. The government would then put the money into circulation via sovereign bond purchases, and/or fiscal measures. To avoid conflicts of interests leading to the oversupply of money, decisions over allocation would be made by a committee independent of the government… If successful, Iceland’s experience could serve as an important case study for global monetary reform.”

What are Economists Saying About Iceland’s Sovereign Money Proposal?

stbgLeave a comment

”A study recently commissioned by the Icelandic prime minister, Sigmundur Gunnlaugsson, and written by Frosti Sigurjonsson, displays an accurate analysis of how banks create money and endorses Sovereign Money proposals. But what are people saying about the report?
Of course there are criticisms of the report and some of the usual misunderstandings, but most people think it’s a proposal that merits serious consideration.”

Till artikeln »

Iceland: Fundamental reform of the monetary system must be considered

stbgLeave a comment

Frosti Sigurjonsson, Member of the Parliament of Iceland and Chairman of the Committee for Economic Affairs and Trade, today published a report outlining the need for a fundamental reform of Iceland’s monetary system.

The report describes how commercial banks in Iceland created far more money than was needed for economic growth. The Central Bank failed to bring the money supply under control using conventional means.

The report considers various reform proposals and concludes that the Sovereign Money proposal could provide a sound basis for effective reform in Iceland.

Till positive money´s artikel »

Ladda ner rapporten »

Iceland looks at ending boom and bust with radical money plan.
Artikel i The Telegraph »

Om företag, banker och likviditet

stbgLeave a comment

Alla företag i alla branscher har fullt kapitaltäckningskrav för sin verksamhet utom våra affärsbanker. Dom behöver bara täcka upp en liten reserv för sig själva, resten får täckas upp på alla andras bekostnad.
Det här får dom alltså göra oavsett vilka risker dom tar.

Dessutom tillåts att dom skapa nya pengar när dom gör det.

En ekonomisk paradox

stbgLeave a comment

diminishing
Den ”riktiga” ekonomin behöver pengar för att fungera, och eftersom nästan alla pengar just nu bara skapas genom skuld måste också hela den privata sektorn betala ränta till bankerna för att kunna fungera.
Ju mer den privata skuldsättningen i ekonomin ökar från våra företag,
från tillverkningsindustrin, privatpersoner, våra affärer mm,
desto mer pengar ”töms” ut ur den verkliga ekonomin och in i finanssektorn,
och ju mer pengar som töms ut ur den gemensamma ekonomin, ju mer pengar måste vi låna för att hålla igång vår ekonomi och upprätthålla vårt välstånd.

Paradoxen här är att när vi betalar tillbaka våra skulder så försvinner pengarna ur cirkulation också. Vi måste alltså låna mer.

BoomBustClick

stbgLeave a comment

BoomBustClick is a global project to change our unstable economic system.

”The big idea began with the unlikely combination of Monty Python’s Terry Jones, and Theo Kocken, Professor of Risk Management at the VU University in Amsterdam. Frustrated by the lack of information available to the public, they decided to write a documentary to explain the global economic system, and look at how things could change.”

Till Hemsidan om filmen »

Om Endogen instabilitet av Theo Kocken »

To move beyond boom and bust, we need a new theory of capitalism

stbgLeave a comment

”This is the year that economics might, if we are lucky, turn a corner. There’s a deluge of calls for change in the way it is taught in universities. There’s a global conference at the Organisation for Economic Co-operation and Development in Paris, where the giants of radical economics – including Greek finance minister Yanis Varoufakis – will get their biggest ever mainstream platform.”

Till The Guardians Artikel »

Köpkraft

stbgLeave a comment

När staten beskattar är det meningen att köpkraften ska begränsas. Det är inte för att regeringen ska få mer pengar att spendera. Ett sådant påstående är helt enkelt tokigt.

Skatter och efterfrågan – monetaristernas och arbetslinjens dilemma

stbgLeave a comment

Skatter fungerar så att dom minskar den totala efterfrågan.
Efterfrågan sjunker i brist på pengar. Skatter minskar tillgången på pengar.

Staten ska utfärda och spendera nya fiat pengar(svenska kronor) in i ekonomin så länge det är i nivå med dom resurser som finns.
Skatten tar sedan pengar ur cirkulation och minskar penningmängden så att det skapas utrymme för staten att kunna spendera in nya pengar utan att detta leder till inflation.

Att tvinga en snickare att vara telefonist, en programmerare att köra tåg o.s.v. är inte att spendera in nya pengar i nivå med befintliga resurser. Detta skapar bara konstgjorda brister som inte får den totala ekonomin att växa eftersom man inte utnyttjar de resurser som finns tillgängliga på bästa sätt.
Inga nya pengar utfärdas som svarar mot någon tillgänglig outnyttjad resurs. Penningmängden förblir stabil och den gemensamma ekonomin får ingen stimulans.

Det är här dom nyliberala monetaristerna har så fel.

Warren Mosler

stbgLeave a comment

Regeringen begränsas inte av sina intäkter – den behöver inte beskatta eller låna för att spendera.
Faktum är att regeringen måste spendera först innan den kan beskatta eller låna.
Var annars kan pengarna komma ifrån?

— Warren Mosler, The 7 Deadly Innocent Frauds of Economic Policy —

Tid att tänka om?

stbgLeave a comment

Frågan som inställer sig är när vi ska lämna gamla makroekonomiska teorier och tankegångar som fortfarande sitter fast i lämningar från guldstandarden för att använda nyare mer dynamiska ramverk som verkligen tar fasta på att våra pengar är fiatpengar.
Till exempel Modern Monetary Theory.

Vi behöver en tillämpad teori som bättre beskriver de procedurer och konsekvenser som förekommer i användandet av en regeringsskapad suverän valuta som kronan.
Utan tvivel måste något nytt prövas då den nuvarande uppenbart inte klarar uppgiften utan förödande konsekvenser.

Här kommer det naturligtvis att drivas en hård opinionsbildning för att ge upp vår egen valuta och vårt självbestämmande för en gemensam valuta och euron istället.

Våra affärsbanker och kapitalförvaltare är inte intresserade av ett nytt ramverk som kan äventyra deras nuvarande intressen.

Konjunktursvängningar

stbgLeave a comment

Om våra banker skapar tillgången på pengar på ett sätt som driver investerare och entreprenörer, och om dessa pengar samtidigt sätts in utanför den verkliga efterfrågan i en marknadsekonomi, då har man skapat en ekonomisk konjunktur som beror på en konstgjord efterfrågan och på konstgjorda prisstegringar som följer av var dessa pengar först sätts in i samhällsekonomin.
Vi får alltså konjunkturer som inte alltid beror på, eller återger var den marknadsekonomiska prissättningen och efterfrågan är av sin egen kraft.
Den kommer istället att återge var bankerna anser att dom kan tjäna sina intressen bäst.
När verkligheten sedan hinner ikapp dessa uppblåsta konjunkturer så får vi en recession med mindre pengar i omlopp, men med skulden kvar som är kostnaden för pengarna som skapades och drev den konstgjorda konjunkturuppgången i ekonomin.
På det här sättet betalar företag och privatpersoner gemensamt för bankernas spekulation.

Banker ska syssla med kapitalförvaltning och låna ut pengar.
Men varför får dom skapa pengar i den processen?

Borde inte vår regering istället ta tillvara vår konstitutionella rätt att skapa pengar.

Därför hatar bankerna dina kontanter

stbgLeave a comment

”Kundernas kärlek till pengar, riktiga pengar – kontanter – retar bankerna. Bankerna har i flera år kämpat hårt för att få bort kontanterna från sina kunders plånböcker.
Det är dock inte omtanke om dig som kund som driver bankernas kontantjakt.
Ska man tro bankerna själva så är det bara med omtanke om samhället. Det tär på miljön och drar till sig kriminalitet.”

Till SvD »

En mycket viktigare anledning för bankerna är ju att fysiska pengar utgivna av staten/riksbanken har en kostnad av sitt värde. En hundralapp kostar t.ex. ca 47 öre att tillverka så vinsten till statskassan på varje hundralapp skulle bli ca 99.53kr.
Med en penningmängd som nu till 96% ägs och styrs av bankernas digitala pengar, och ett betalsystem som styrs med deras kontokort, så finns det en anledning för bankerna att känna sig hotade av verkliga pengar som skapas av staten/riksbanken.
Det finns heller ingen anledning för bankerna att hålla med bankomater åt riksbanken när bankerna nästan helt privatiserat samhällsekonomin med digitala pengar istället för sedlar och mynt.
En stor nackdel med detta blir att vi får en ekonomi som är skulddriven och att samhällsekonomin töms på pengar genom att vi subventionerar våra banker när vi betalar kostnaden för alla nya pengar bankerna skapar.
Detta är pengar dom inte ens hade från början. Dom existerade inte.
Alla dessa nya pengar är skuld eftersom det enda sättet att skapa nya pengar i det nuvarande finansiella systemet är att låna dem från bankerna, det vill säga om vi inte ökar mängden fysisk valuta i omlopp och minskar den digitala.

Riktiga pengar i en verklig ekonomi är alltid ett hot mot våra banker.

Vem äger alla våra pengar?

stbgLeave a comment

I vems intresse driver Riksbanken och Riksgälden sin verksamhet, i vårt gemensamma intresse eller enbart privata bankintressen?

Så länge våra banker får skapa pengar är vi garanterade återkommande ekonomiska bubblor som spricker och sedan följs av hög arbetslöshet. Vi får leva med åtstramningar i vårdsektorn, en infrastruktur i förfall, nerdragningar inom skolan, och högre skatter samt skenande bostadskostnader.
Det är vanliga människor som får betala för detta så länge bankerna inte behandlas som ett företag bland andra och får gå omkull som vilket annat företag som helst.

Sveriges penningmängd har effektivt privatiserats genom att bankerna kringgått 1897 års lagstiftning. Det innebär i praktiken att den fysiska valutan som utfärdas av staten(vi gemensamt)/(Riksbanken) nästan helt och hållet har ersatts av en digital valuta som utfärdas av våra banker då våra banker får stå för 96% av den totala penningmängden. Pengar som till stor del först filtreras genom bostads och finansmarknader, vilket leder till att mycket lite av dem hamnar i den gemensamma ekonomin och skapar samhällsnytta. De skapar också väldiga rikedomar på våra finansmarknader, och via fasta värden(t.ex. fastighetsmarknader) som inte räknas till BNP, så tillgodoser detta främst bankernas intressen. Finansmarknaderna kommer också då alltmer att ersätta företagens produktivitet i betydelse och de blir allt viktigare för företagens finansiella bestånd och utveckling.

Bankerna kan inte längre styras av Riksbanken med reporäntan. Dom får faktiskt styra konjunkturen med sin utlåning och sedan äga den med skuld.

Vem bestämmer över samhällsekonomin och våra pengar då?

Konjunkturer

stbgLeave a comment

I en konjunktur, oavsett om den slutar i en finanskris, en recession eller en ”normal” lågkonjunktur, så finns det hela tiden ett samband mellan tillväxten av krediter ( i förhållande till BNP ) under uppgången , och hur djup den efterföljande kollapsen i BNP blir.

— Alan M. Taylor, 2012 —

Krisen försvann aldrig

stbgLeave a comment

I en skulddriven ekonomi är vi hela tiden beroende av att privata banker öser ut mer och mer lån. Vi har en ekonomisk modell som inte bara kräver hög skuldsättning för att skapa tillväxt, utan att vi också ständigt ökar skuldsättningen.

”Sverige, som brukar utmålas som det nya Schweiz, är i denna gren långt ifrån klassens ljus. Den totala skuldsättningen är 293 procent av BNP enligt ICMB, högre än i eurozonen, USA och Storbritannien, naturligtvis på grund av de svenska hushållens icke obetydliga lånetörst även om statens finanser ser bättre ut.”

Till Artikeln av Cervenka »

Ett hållbart finansiellt system?

stbgLeave a comment

– om statens respektive banksektorns roll för pengar och skuldsättning –

Den brittiska organisationen Positive Money (www.positivemoney.
org) driver flera frågor som är relaterade till Chicagoplanen. Namnet Positive Money kommer från att pengar som skapas av staten eller en riksbank inte är baserade på en skuld. Rörelsen menar att nuvarande finansiella system har resulterat i alltför hög privat skuldsättning, skenande bostadspriser, ökad ojämlikhet, hög arbetslöshet och banker som subventioneras med skattebetalarnas pengar. Problem som alla har en gemensam nämnare i just pengar. Men även lösningen står att finna i pengar – om vi tillåter staten att skapa skuldfria pengar kommer det att ha en positiv effekt på ekonomin och samhället i stort. Den svenska systerorganisationen Positiva Pengar uttrycker det som att ”pengar ska fungera som en positiv drivkraft i samhället.”

Till Uppsatsen av Carl Schlyter >>

Pengar är skuld

stbgLeave a comment

Vi kan bara betala av våra skulder med hjälp av pengar som skapas när någon annan skaffar sig en skuld. I en skulddriven ekonomi är det är skulden i ekonomin som får den att fungera och fortsätta växa. För pengar blir till genom skuld. Och omvänt så slutar dom existera när den har betalats.

En god start

stbgLeave a comment

Om vi verkligen vill ta itu med våra sociala, ekonomiska och miljöförstörande problem, utmaningar vilka vi står inför varje dag, bör vi direkt börja med att göra väsentliga ändringar i vårt monetära system.

Att modernisera och förnya banklagen från 1897 är ett sätt förstärka den förändringen.