Etikett: media

Cut out all the ravings of vested interests

stbgLeave a comment

The fact is that when the crisis hit these governments had no trouble getting cash.

It is always good to work with first principles as they will rarely lead you astray. They cut out all the humbug in the media, the statements by politicians and the ideological ravings of vested interests.

Sweden – sovereign issuer, freely convertible currency, some foreign currency debt.

”So those sovereign-issuing nations(among them Sweden) with no or negligible debt denominated in foreign currency have no default risk on their public debt associated with factors such as size of deficit, outstanding debt stocks etc. Their government’s can always meet their liabilities and would only default as an insane act of politics.

There are no financial risks associated with their debt.

I haven’t done a complete analysis of the proportions of debt that are denominated in foreign currency for the other currency-issuing nations. My feeling is (from old data) that the proportion varies but is small.

At any rate, these nations can always meet their domestic obligations (including servicing debt denominated in their own currency which is held by foreigners) but in some weird situation might find it hard to service their foreign-denominated debt. Highly unlikely but there is a smidgen of risk.”

For the non-sovereign in currency nations – all of which are ‘happily’ ensconced in the failed Eurozone, they all face public debt default risk. The risk varies but they all are exposed to it.

– Bill Mitchell

Läs mer »

Wikileaks (Trade in Services Agreement)

stbgLeave a comment

”TiSA Annex on Domestic Regulation

The goal of domestic regulation ‘disciplines’

The transnational corporate lobby wants TISA to remove domestic policies, laws and regulations that make it harder for them to sell their services in other countries (actually or virtually), dominate their local suppliers, maximise their profits and withdraw their investment, services and profits at will. To achieve this, governments cannot be allowed to regulate services as they see fit.”

Det transnationella företags lobbyn vill att TISA ska avlägsna det nationella politiska bestämmandet. De lagar och regleringar som gör det svårare för dem att sälja sina tjänster i andra länder och kunna styra lokala leverantörer för att kunna maximera sina vinster och dra tillbaka sina investeringar, tjänster och vinster efter behag. För att uppnå detta kan regeringar inte tillåtas att reglera så som de finner det lämpligt. ”

Domestic Regulation »
Till wikileaks dokumenten »

Modern money illustrated

stbgLeave a comment

The “Unsolvable” Riddle of our National Budget.

We do NOT want a “balanced” budget—or, even worse, a budget “surplus”! What we want (as long as price inflation is under control) is the largest and most effective “National Spending Achievement” we can envision.

The “achievements” we can realize are limited ONLY by the real, sustainable resources (labor, materials, energy, technology) which are actually available in exchange for the Sovereign Spending.

As long as price inflation is under control, whatever Dollars are necessary can be allocated to the “National Spending Achievement.”

Modern money illustrated Del 1
Modern money illustrated Del 2

”as a collective society, working and cooperating together, we have all the financial resources necessary to pay ourselves to accomplish virtually anything we are capable of. This, in the end, is the astonishing “truth” that will solve the “unsolvable” dilemma of our National Budget.”

Den allmänna opinionen och beteendet

stbgLeave a comment

Informationen vi får styr våra instinkter.

Den allmänna opinionens osäkerhet leder till att den reagerar instinktivt och sätter tillfälligt författade meningar framför långsiktiga gemensamma mål.

Genom att påverka och förstärka opinionens beteendemönster kontrolleras vi av den när vi konsumerar informationen vi får från massmedia och i social media.

Vi får den information vi behöver när vårt beteende ska bestämmas.
Sedan följer vi den utan eftertanke. Vi kommer att reagera på den direkt och instinktivt.

Våra önskemål, åsikter och handlingar följer nu fogligt efter.

Om färdigpackade pressmeddelanden

stbgLeave a comment

Genom att massmedia mestadels belyser triviala aspekter i sina artiklar och därigenom ignorerar viktiga fakta så blir den allmänna uppfattningen om händelser också triviala.

På det sättet blir också de objektiva analyser som ges av ”experter” i verkligheten bara ett eko av det som redan utgivits i form av färdigpackade pressmeddelanden.

Undanhållandet av information är ett sätt att med människors osäkerhet som medel styra och motivera ett visst förutbestämt behov.

Om Åsikter och opinion

stbgLeave a comment

Känslor fungerar som kortslutningar för rationella överväganden. Det är därför propaganda alltid försöker rasera våra rationella försvar för att vi istället ska fatta direkta beslut under tyngden av känslomässig osäkerhet.
Propagandan försöker alltid stimulera våra känslor på en omedveten nivå så att vi ska reagera med automatiska beteendemönster.
Det är därför den är så effektiv när människor är i kris, är osäkra eller befinner sig i chock.

Vi går med på saker vi inte skulle acceptera under andra förhållanden.

Att vi sedan har en benägenhet att vilja stå fast vid åsikter och vara konsekventa trots att skälen till dem är tvivelaktiga, är något man räknar med.

Omedvetet utsätter vi sedan både oss själva och andra för stora begränsningar både ekonomiskt och politiskt hellre än att vi förändrar de övertygelser som är skapade för oss, mot dom som skapats av oss.

Om att skörda opinionen

stbgLeave a comment

opinion

Opinionen är det sociala verktyget för att kunna skörda allmänhetens undermedvetna beteende och energi. Det åstadkoms genom att människor ställs inför en verklig situation som framkallar stark affekt.
Avsikten med detta är att vi i vårt laddade känslotillstånd ska överge vårt förnuft och dess rationella överväganden och fatta direkta beslut utan eftertanke.
Oavsett medium.

Som okritiska informationskonsumenter faller vi nu offer för skapandet av tillrättalagda åsikter och sanningar som skapats åt oss. Åsikter och omdömen som inte är ämnade för individuell prövning.
Det är på det här sättet som den allmänna opinionens övertygelser skapas i ett bestämt syfte.

Utan att den enskilde individen närmare reflekterar över detta, så styrs sedan våra tankevanor av att vi äger åsikter som förefaller oberoende av individen.
Våra åsikter kommer att styras av ett omdöme som verkar ha tillkommit av sig självt, och som fungerar i sig självt. Det verkar nästan som om vårt omdöme saknar anknytning till det personliga livet.

Vi formuleras av någon annan i en bestämd riktning och till en enhetlig opinion utan att vi vet om det.

Om Opinionsbildning

stbgLeave a comment

När vi talar om en opinion menar vi oftast och utan eftertanke en mental attityd.
En inställning där det har ganska liten betydelse i vilka antaganden som opinionens attityd har sin grund.
Styrkan i attityden som driver opinionen är heller inte proportionell mot styrkan i de antaganden den vilar på.

Kanske upplever vi detta starkast när vi kategoriserar och skapar syndabockar för att sedan gemensamt äga en viss allmän inställning hellre än att vi uppmärksammar personliga hänsyn och respekterar villkoren för den enskilde.

Det är helt naturligt att vi alltid frågar oss av vilken anledning vem eller vilka vill kunna äga vad vi tycker om något när vi konsumerar informationen från vår omgivning.

Budgetdebatt

stbgLeave a comment

Det är intressant att en budgetdebatt här i Sverige(och i övriga EU) som egentligen handlar om att omsättningen på pengar i ekonomin är för liten, har ett fokus ligger på frågor som inte alls har något med tillkomsten av pengar till vår gemensamma ekonomi att göra.

Omsättningen av pengar i ekonomin ökar inte genom att vi på olika sätt försöker att omfördela dem.
Vi påverkar heller inte alls den nästan ofattbara skuld som uppstår för tillkomsten av nya pengar.

I själva verket har storleken på samhällsekonomin ingenting alls att göra med hur vi väljer att flytta runt våra pengar. Det är inte vår regering eller vår riksdag som skapar nya pengar, det är våra banker.

Så länge vi felaktigt använder BNP, som är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten, som en standard också för att mäta utvecklingen av vår sociala välfärd, kommer följden alltid att bli grova missförstånd av det här slaget.

Se tidigare artikel om BNP här »

Ett annat sätt att se det.

stbgLeave a comment

Den allmänna opinionen, våra beslutsfattare och media verkar inom ett gemensamt toleransområde. Med en tydlig referensram om vad som ska vara tillåtet att diskutera. Här handlar det t.ex. om räntan ska sänkas med 0.5% eller 0.25%. Inte om vi ska tillåta att våra banker får fortsätta att skapa pengar ur ingenting överhuvudtaget.

Det finns ett slags hygglig gemenskap om vad som ska vara acceptabelt och inte. Hur mycket skatt ska vi betala? Hur hög ska brytpunkten vara? Hur många procent? Vi pratar inte om hur skulden vi betalar kommit till. Varifrån kommer pengarna? Är det inte pengar som vi skulle kunnat skapa själva via t.ex riksbanken och sätta in i ekonomin direkt där dom behövs mest, utan att vanliga människor ska behöva betala för dom via statlig inkomstskatt. Behöver vi betala skatt överhuvudtaget?

Om merparten av våra pengar skapas direkt in i samhällsekonomin, ökar inte det efterfrågan hos företagen direkt då? Varför subventionerar vanliga människor våra banker? Kan vi ha en skuldfri välfärd?

Den allmänna opinionen har en förmåga att avstanna i fruktlösa diskussioner som inte leder till någon verklig förändring eftersom den inte ställer frågorna som tar den dit.

Integritet

stbgLeave a comment

Integritet är något som förvärvas genom erfarenhet. Man kan säga att integritet är att ha en förmåga att se var man själv slutar och andra börjar. Det innebär kanske framför allt att ha förmågan att kunna befinna sig mitt emellan dessa två ytterligheter. Att inte vara för individuell och inte vara för kollektiv. Är man för kollektiv så hemfaller man åt opinionens trivialiseringar av det individuella i ansvaret, och det enskilda i förnuftet och moralen hamnar på undantag. Valet blir då den individuella enigheten i flertal. Man söker skillnader och olikheter som tecken på det individuella inom kollektivet, inte i den personliga erfarenheten av det enskilda och unika.
(-ismer av olika slag är ett tydligt exempel på detta.)

Här finns likheter med neurosen som kan sägas innebära individens konflikt med sig själv, och psykosen som är oförmågan att göra skillnad mellan sig själv och andra.

Skiljelinjen är skör och märks tydligt i t.ex media och inom politiken. Masspsykosen finns i opinionen. Det levereras färdiga kollektiva åsikter och slutsatser som inte är ägnade att övervägas individuellt och i sak. Och den individuella konflikten här blir om man är överens med opinionen eller inte. Vilka är argumententen? Är dom representativa? Förefaller dom vara trovärdiga, eller är dom vilseledande? Har det givits alternativ? Vad är ansvaret?

Resonemangen blir i huvudsak kategoriska och kommer att sakna nyans. Och preferenser kommer då att bestämma, inte vilka antaganden som görs och om dom är giltiga i sammanhanget eller inte. Dom är nu i huvudsak bestämda på förhand. Den individuella integriteten lämnas därhän för det storslagna i opinionen och för dess kollektiva verkan.

Karikatyrer

stbgLeave a comment

Redan 1775 nämner Isaac Watts i sin bok om logik en standard på fyra ”typer” vi möter i ett samtal eller en ämnesrelaterad och avgränsad diskussion.

1. Den godtrogne. Han tar till sig allt och allt nytt han möter, och ger upp sin egen övertygelse utan att blinka.
2. Den Motsägelsefulle. Han motsätter sig allt och kullkastar allt. Han avfärdar gärna med retoriska förolämpningar och använder humor som förtäckt hån.
3. Dogmatikern. Alla övertygelser han bär på är av matematisk natur. Lika tvärsäkra som ofelbara.
4. Skeptikern. Skeptikern tror inte på något och håller inte med om något.

Gemensamt för de här karikatyrerna är att dom inte alls engagerar sig i argumenten som diskuteras. Dom utvärderar dom inte och formulerar inga som helst egna tankar eller frågeställningar på grundval av de antaganden argumenten vilar på.

Det är intressant hur dom här rollerna spelas av nyhetsmedia dagligen eftersom det i huvudsak är från dessa källor vårt kognitiva landskap formas.