Om medvetandets natur

Medvetandet gör inte någon skillnad mellan det inre och det yttre. Det är existens. Det är.
Inga föremål eller händelser är i medvetandet åtskilda från våra känslor, från våra önskningar eller projektioner.
Detta gäller alla aktiviteter både i den inre skapande processen av föreställningar och i våra handlingar i den ”yttre världen”. I bästa fall uttrycks de där ceremoniellt och med avsikt.

Mening och information överförs inte över avstånd och tid i medvetandet. De är en integrerad del av medvetandet som uttrycks i rummets eller landskapets utbredning och i rummets former och de föremål vi beskriver i det.

Medvetandet är det nuvarande, det är här och nu och det upplevda oändliga som tillsammans tar fysisk form i varandet.

Landskapets utbredning förenar därför i sig en samtidig symbolisk beskrivning av psykiskt innehåll med betydelsen av de meningsfulla sammanhang detta skapar.

Ngurra – sense of place

Our sense of personal identity is derived from this one context, the idea of place.

Not from combinations of collective identities: sex, race, social class, vocation, nationality, or religion.
It is existence itself, the present moment physicalized as place.
Of just being aware here and now.

Ngurra is a word that contains both physical and metaphysical connotations.
A sense of place.
We call on it and it calls to us.

It spreads over our whole life.

Thus the aboriginal ngurra describes both the physical place where they return to share food, dance and sleep, and the metaphysical act of ”dreaming” their country into existence.

The question of identity, of who I am, is resolved in the Aboriginal consciousness by knowing the full implications of where I am.

Vår härledda natur

Vi lever i en värld och i en natur som existerar av sig själv, i sig själv och helt oberoende av om vi människor befinner oss i den eller inte. Den fanns där innan vi var i den och kommer att finnas kvar där långt efter det att vi har försvunnit ur den.

Var och en av oss lever också i vår individuella värld vars natur finns där oberoende om vi kan uppfatta den hos oss själva, hos andra, eller inte alls.
Den fanns där innan vi kom till den, och den kommer också att finnas kvar där hos någon annan av oss långt efter det som vi uppfattar som oss själva inte längre finns kvar här för att kunna förnimma den.

Vi kommer därför bara att kunna hitta meningsfulla samband mellan oss själva och andra genom en delad medverkan i vad som till sin natur måste vara härlett. Vi har inget annat sätt att kunna nå fram till den, eller till varandra.

Det är bara där, och på detta sätt som vi kan dela det som för alltid är åtskilt och unikt. Eller så kan vi ta allt för givet och som barn välja att leva i en ”magisk” värld.

Hur kan vi någonsin göra annat?

Om ISDS och TTIP

Ska rätten att fatta egna beslut lämnas över till världsbanken?

sarek

Genom att använda ekonomiskt misstroende som ett medel mot stater och deras regeringar kan man få dem att gå med på något som inte har med handelsavtal att göra. Som ett extremfall kan vi fråga oss om det är världsbankens uppgift att fälla avgöranden om t.ex. barnslaveri? Är det deras sak att fatta beslut om vår fjällmiljö?

Dokumentären finns på svtplay under Frihandelns pris »

Den finns också på YouTube TTIP: Might is Right »

Hur relaterar vi till varandra och till våra ideér?

Vi är nästan i stånd till vad som helst för att få ett erkännande och bli bekräftade av andra i våra yttre roller. Vi låter också detta helt styra vårt beteende där.
Vi anpassar till och med vår moral efter detta.
Men vi har också en inre personlighet som skapar relationer till vårt inre och som styr vårt beteende i förhållande till oss själva.

Det är nog bara där, i detta något mitt emellan dom, som det är möjligt för oss att kunna hitta något som liknar äkta relationer.

Om arv och miljö

Våra eventuella ”symtom” eller ”störningar” kan ju också vara ett uttryck för ett unikt inneboende något som gör uppror mot en inadekvat omgivning.
Det kan alltså vara vårt inres uttryckliga försök att värna om sin sanna natur.

Det värnar om sitt oberoende mot övergrepp och intrång.
Ett oberoende som också gäller för hur vi vill se på oss själva.

Vi kan därför anta att vi är något mer än bara en produkt av vårt arv och vår miljö, att vi är betydligt mer än bara ett offer för vår uppväxt.

Vad letar vi efter?

Vi är så vana att anpassa oss till det i andra som dom vill tycka om hos sig själva när vi söker efter bekräftelse, vårt livs berättigande, ja själva vår existens mening, att när vi söker efter detta något i vårt inre så börjar det hos andra.

Vi letar efter vad av oss som vi kan hitta i andra, och hur det skiljer sig åt från vad vi vill vara.

Men det är ju inte vad vad som skiljer människor åt som gör oss till vad vi är.
Vad som är unikt i oss själva har förmodligen funnits med i oss ifrån allra första början.

Om Erfarenhet

Erfarenheten och våra uppfattningar påverkar varandra ömsesidigt.
Vi härleder inte bara våra föreställningar ur våra erfarenheter i enlighet med fantasin om empirism,
våra föreställningar formar ju också själva erfarenhetens natur.

– James Hillman

Så hur mycket av våra uppfattningar tillåter vi att bildas ur oss själva?

Vi drömmer hela tiden

När vi sover kallar vi den inre aktiviteten för att drömma. När vi fokuserar på något och lyssnar på vårt inre kallar vi det tänka.
Om det bryter fram helt spontant i en aktivitet eller i en vaken vila kallar vi det fantasier.

Egentligen är allt detta bara olika grader av medveten närvaro för hur vi väljer att förhålla oss till vårt inre. För vi drömmer ju faktiskt hela tiden.

En grundläggande fråga

Vad som är sant på hushållsnivå och individuellt gäller inte på makronivå för samhället som helhet. Det är en känd paradox.
Individuellt kan vi spendera mindre och därigenom spara, men i en makroekonomi kan vi ju bara spara genom att först spendera.
Om staten spenderar in nya pengar i ekonomin på varor och tjänster så hamnar pengarna i den privata sektorn som våra gemensamma tillgångar och som betalningsmedel i ekonomin.

Var tror vi pengarna hamnar om dom skapas av någon annan?

Electronic money

What you may think is electronic money in your bank account, is actually an IOU from the bank backed up by a lot of risky assets.
What we are suggesting is that money that is used for payments needs to be risk free.

Ben Dyson – Positive Money

We are being led by imbeciles – by Bill Mitchell

”I was reading John Maynard Keynes recently – circa 1928 – that is, 8 years before the publication of the General Theory with his Treatise on Money intervening. He was railing against the principles and practice of ”sound finance”, which he noted had deliberately caused billions of pounds in lost income for the British economy. He urged the Treasury and the Bank of England to abandon their conservative (austerity) approach to the economy and, instead, embark on wide-scale fiscal stimulus to create jobs and prosperity. He concluded that with thousands of workers idling away in mass unemployment that it was “utterly imbecile to say that we cannot afford” to stimulate employment via large-scale public works – building infrastructure etc. He considered the policy makers who opposed such options were caught up in “the delirium of mental confusion”.
The stark reality is that 88 years later, he could have written exactly the same article and would have been ‘right on the money’. We are being led (euphemism) by imbeciles.”

Full article at Bill Mitchells – billy blog here »

Information sedd genom Lamarckism

Den Lamarckianska evolutionstanken att förändringar av den inlärda informationen som existerar i miljön genom vanor, också kan skapa nya egenskaper i den befintliga populationen, är ett annat sätt att helt enkelt säga att informationsprocessen också kan gå betydligt fortare än den gör från en generation till en annan. Här överförs den istället genom att man i den aktuella miljön tillgodogör sig ny information genom att kopiera den och sedan tillämpar den direkt inom populationen.

Att använda Darwin på information

”The right information in the right place changes life”.

Evolution i det här sammanhanget är den process individer genomgår då ny information förändrar mellan olika generationer vilka successivt följer på varandra. Darwins evolutionsteori beskriver då hur processer av information kan förändra egenskaper i en hel population från en generation till en annan.

Naturligt urval innebär då att individer med förmågan att tillgodogöra sig informationsprocessen i den aktuella miljön genom att lära sig att använda den, tenderar att vara dom som kommer att sprida informationen vidare till kommande generationer.

Så långt är allting gott.

Naturligt urval kan på detta sätt verka både konserverande och förändrande.

I en stabil miljö då urvalet av information har fått verka tillräckligt länge utan att ny information tillkommit i den, kommer individernas evolution att uppnå ett jämviktsläge.

Det naturliga urvalet av informationsflödet kommer under dessa förhållanden att verka genom att individerna väljer bort den information som skiljer sig från genomsnittet, och populationen kommer att förbli oförändrad.

Det är en träffande slutsats av Darwin.

Dadirri

Aboriginal people practice deep listening, an almost spiritual skill, based on respect. ‘Dadirri’ is an Aboriginal word meaning ‘inner deep listening and quiet still awareness and waiting’.

This ability is a quality that allows everyone of us to make contact with a deep spring that lies within us. To connect with that spring requires that we achieve a state of quiet, still awareness.

There are no great hidden truths here, no ’secret knowledge’ hidden away.
It conveys a simple and unmistakable truth that the practice of dadirri makes the Aboriginals feel whole again. They cannot live good and useful lives unless they practice dadirri.

It is something like what we call contemplation. I just like to call it to listen.