Outside the shelter of the fold
On the shoulders of Fausts
and of Devils
Here
there is no escaping
the others
12
Once up against the sky
with a wind
Like in a confused migration
on the hills of a million people
We walk into our separate sleep
11
This is the sanctuary
All of these things
felt by me
Its thousand million gates
stretching into infinity
My inward essence
moves my lips for me
And I am waiting
10
Being beyond the ledges of the concrete
the obvious
With unreality
drifting in
From the roots of a lost breath
that tells me all I know
Nobody really believes me
It is strange
9
Off into matter
Whatever’s at hand
A Judge, a lawyer, a witness
its never enough
I can do nothing but pray
that I could melt the darkness
Without my skin
Om minnet
Med minnet återskapar vi hela vår värld. I detta ögonblick. Hela tiden. Här och nu.
Genom minnets oavbrutna upprepningar i återskapandet av våra individuella upplevelser, får vi en värld där den yttre världen och den inre psykiska världen blir en gemensam integrerad helhet i medvetandet.
Detta pågår ständigt och överallt, inom oss och över oss. Det är oändligt.
Med vårt språk skapar vi sedan meningsfulla symboliska behållare för våra personliga erfarenheter så att vi kan hålla kvar dem över tid.
Det är det här vi kallar mening, och det är här allting får ett sammanhang.
Vi kallar det stundens ingivelse.
8
Another day is breaking
so quietly intense
Up, up into the sun
Like father, like son
i come to greet you
in disobedience
7
I am my own to me
Using up the darkness
in the mirrors of this room
Yea, I am one with all I see
in this
Do you agree?
I can hear the bright bee hum outside the window
6
Drifting out upon my dreams,
on a blade of reason
The light, the shade, the flowers
both young and very old
What do you have for me this morning?
5
I enter’d, from the clearer light
Leaving right and wrong
upon that element of truth and worth
A still small voice spake unto me
I am waiting
Om medvetandets natur
Medvetandet gör inte någon skillnad mellan det inre och det yttre. Det är existens. Det är.
Inga föremål eller händelser är i medvetandet åtskilda från våra känslor, från våra önskningar eller projektioner.
Detta gäller alla aktiviteter både i den inre skapande processen av föreställningar och i våra handlingar i den ”yttre världen”. I bästa fall uttrycks de där ceremoniellt och med avsikt.
Mening och information överförs inte över avstånd och tid i medvetandet. De är en integrerad del av medvetandet som uttrycks i rummets eller landskapets utbredning och i rummets former och de föremål vi beskriver i det.
Medvetandet är det nuvarande, det är här och nu och det upplevda oändliga som tillsammans tar fysisk form i varandet.
Landskapets utbredning förenar därför i sig en samtidig symbolisk beskrivning av psykiskt innehåll med betydelsen av de meningsfulla sammanhang detta skapar.
Ngurra – sense of place
Our sense of personal identity is derived from this one context, the idea of place.
Not from combinations of collective identities: sex, race, social class, vocation, nationality, or religion.
It is existence itself, the present moment physicalized as place.
Of just being aware here and now.
Ngurra is a word that contains both physical and metaphysical connotations.
A sense of place.
We call on it and it calls to us.
It spreads over our whole life.
Thus the aboriginal ngurra describes both the physical place where they return to share food, dance and sleep, and the metaphysical act of ”dreaming” their country into existence.
The question of identity, of who I am, is resolved in the Aboriginal consciousness by knowing the full implications of where I am.
Vår härledda natur
Vi lever i en värld och i en natur som existerar av sig själv, i sig själv och helt oberoende av om vi människor befinner oss i den eller inte. Den fanns där innan vi var i den och kommer att finnas kvar där långt efter det att vi har försvunnit ur den.
Var och en av oss lever också i vår individuella värld vars natur finns där oberoende om vi kan uppfatta den hos oss själva, hos andra, eller inte alls.
Den fanns där innan vi kom till den, och den kommer också att finnas kvar där hos någon annan av oss långt efter det som vi uppfattar som oss själva inte längre finns kvar här för att kunna förnimma den.
Vi kommer därför bara att kunna hitta meningsfulla samband mellan oss själva och andra genom en delad medverkan i vad som till sin natur måste vara härlett. Vi har inget annat sätt att kunna nå fram till den, eller till varandra.
Det är bara där, och på detta sätt som vi kan dela det som för alltid är åtskilt och unikt. Eller så kan vi ta allt för givet och som barn välja att leva i en ”magisk” värld.
Hur kan vi någonsin göra annat?
4
It is difficult to say where
Two roads diverged
You must have seen them
I follow, I fade away
their leaves are left here on the ground
3
A road from earth to sky
overtops the trees and bridges
the inner dome from earth awhile
an innocense,
more perfect made an opening in me
2
The wind before morning dawns
like time itself in my heart, together
How shall I answer their questions,
when the sun is warming
1
Morning frost on birch and grass
icing holding tight
Once again true perception opens up, awakens me
Om ISDS och TTIP
Ska rätten att fatta egna beslut lämnas över till världsbanken?
Genom att använda ekonomiskt misstroende som ett medel mot stater och deras regeringar kan man få dem att gå med på något som inte har med handelsavtal att göra. Som ett extremfall kan vi fråga oss om det är världsbankens uppgift att fälla avgöranden om t.ex. barnslaveri? Är det deras sak att fatta beslut om vår fjällmiljö?
Dokumentären finns på svtplay under Frihandelns pris »
Den finns också på YouTube TTIP: Might is Right »
Hur relaterar vi till varandra och till våra ideér?
Vi är nästan i stånd till vad som helst för att få ett erkännande och bli bekräftade av andra i våra yttre roller. Vi låter också detta helt styra vårt beteende där.
Vi anpassar till och med vår moral efter detta.
Men vi har också en inre personlighet som skapar relationer till vårt inre och som styr vårt beteende i förhållande till oss själva.
Det är nog bara där, i detta något mitt emellan dom, som det är möjligt för oss att kunna hitta något som liknar äkta relationer.
Trekways of the wind
If i had known
that I am I and belong to a people
I would not have known
that you are you
and that the world has many peoples
– Nils-Aslak Valkeapää
Om arv och miljö
Våra eventuella ”symtom” eller ”störningar” kan ju också vara ett uttryck för ett unikt inneboende något som gör uppror mot en inadekvat omgivning.
Det kan alltså vara vårt inres uttryckliga försök att värna om sin sanna natur.
Det värnar om sitt oberoende mot övergrepp och intrång.
Ett oberoende som också gäller för hur vi vill se på oss själva.
Vi kan därför anta att vi är något mer än bara en produkt av vårt arv och vår miljö, att vi är betydligt mer än bara ett offer för vår uppväxt.
Vad letar vi efter?
Vi är så vana att anpassa oss till det i andra som dom vill tycka om hos sig själva när vi söker efter bekräftelse, vårt livs berättigande, ja själva vår existens mening, att när vi söker efter detta något i vårt inre så börjar det hos andra.
Vi letar efter vad av oss som vi kan hitta i andra, och hur det skiljer sig åt från vad vi vill vara.
Men det är ju inte vad vad som skiljer människor åt som gör oss till vad vi är.
Vad som är unikt i oss själva har förmodligen funnits med i oss ifrån allra första början.
Om Erfarenhet
Erfarenheten och våra uppfattningar påverkar varandra ömsesidigt.
Vi härleder inte bara våra föreställningar ur våra erfarenheter i enlighet med fantasin om empirism,
våra föreställningar formar ju också själva erfarenhetens natur.
– James Hillman
Så hur mycket av våra uppfattningar tillåter vi att bildas ur oss själva?
Vi drömmer hela tiden
När vi sover kallar vi den inre aktiviteten för att drömma. När vi fokuserar på något och lyssnar på vårt inre kallar vi det tänka.
Om det bryter fram helt spontant i en aktivitet eller i en vaken vila kallar vi det fantasier.
Egentligen är allt detta bara olika grader av medveten närvaro för hur vi väljer att förhålla oss till vårt inre. För vi drömmer ju faktiskt hela tiden.
En grundläggande fråga
Vad som är sant på hushållsnivå och individuellt gäller inte på makronivå för samhället som helhet. Det är en känd paradox.
Individuellt kan vi spendera mindre och därigenom spara, men i en makroekonomi kan vi ju bara spara genom att först spendera.
Om staten spenderar in nya pengar i ekonomin på varor och tjänster så hamnar pengarna i den privata sektorn som våra gemensamma tillgångar och som betalningsmedel i ekonomin.
Var tror vi pengarna hamnar om dom skapas av någon annan?
Electronic money
What you may think is electronic money in your bank account, is actually an IOU from the bank backed up by a lot of risky assets.
What we are suggesting is that money that is used for payments needs to be risk free.
Ben Dyson – Positive Money
We are being led by imbeciles – by Bill Mitchell
”I was reading John Maynard Keynes recently – circa 1928 – that is, 8 years before the publication of the General Theory with his Treatise on Money intervening. He was railing against the principles and practice of ”sound finance”, which he noted had deliberately caused billions of pounds in lost income for the British economy. He urged the Treasury and the Bank of England to abandon their conservative (austerity) approach to the economy and, instead, embark on wide-scale fiscal stimulus to create jobs and prosperity. He concluded that with thousands of workers idling away in mass unemployment that it was “utterly imbecile to say that we cannot afford” to stimulate employment via large-scale public works – building infrastructure etc. He considered the policy makers who opposed such options were caught up in “the delirium of mental confusion”.
The stark reality is that 88 years later, he could have written exactly the same article and would have been ‘right on the money’. We are being led (euphemism) by imbeciles.”
Full article at Bill Mitchells – billy blog here »
Information sedd genom Lamarckism
Den Lamarckianska evolutionstanken att förändringar av den inlärda informationen som existerar i miljön genom vanor, också kan skapa nya egenskaper i den befintliga populationen, är ett annat sätt att helt enkelt säga att informationsprocessen också kan gå betydligt fortare än den gör från en generation till en annan. Här överförs den istället genom att man i den aktuella miljön tillgodogör sig ny information genom att kopiera den och sedan tillämpar den direkt inom populationen.
Att använda Darwin på information
”The right information in the right place changes life”.
Evolution i det här sammanhanget är den process individer genomgår då ny information förändrar mellan olika generationer vilka successivt följer på varandra. Darwins evolutionsteori beskriver då hur processer av information kan förändra egenskaper i en hel population från en generation till en annan.
Naturligt urval innebär då att individer med förmågan att tillgodogöra sig informationsprocessen i den aktuella miljön genom att lära sig att använda den, tenderar att vara dom som kommer att sprida informationen vidare till kommande generationer.
Så långt är allting gott.
Naturligt urval kan på detta sätt verka både konserverande och förändrande.
I en stabil miljö då urvalet av information har fått verka tillräckligt länge utan att ny information tillkommit i den, kommer individernas evolution att uppnå ett jämviktsläge.
Det naturliga urvalet av informationsflödet kommer under dessa förhållanden att verka genom att individerna väljer bort den information som skiljer sig från genomsnittet, och populationen kommer att förbli oförändrad.
Det är en träffande slutsats av Darwin.
Dadirri
Aboriginal people practice deep listening, an almost spiritual skill, based on respect. ‘Dadirri’ is an Aboriginal word meaning ‘inner deep listening and quiet still awareness and waiting’.
This ability is a quality that allows everyone of us to make contact with a deep spring that lies within us. To connect with that spring requires that we achieve a state of quiet, still awareness.
There are no great hidden truths here, no ’secret knowledge’ hidden away.
It conveys a simple and unmistakable truth that the practice of dadirri makes the Aboriginals feel whole again. They cannot live good and useful lives unless they practice dadirri.
It is something like what we call contemplation. I just like to call it to listen.