Om det inte fanns skulder i vårt nuvarande finansiella system skulle det inte finnas några pengar.
Etikett: skuld
Bubblor och Konjunkturer
Prisbubblor uppstår när banker skapar nya pengar genom utlåning som de får största avkastningen på, t.ex. bostäder. För att upprätthålla levnadsstandarden när man står inför en ökning av kostnaden för t.ex. hyra, måste vi antingen arbeta mer för att kunna betala de högre priserna, höja våra löner eller låna mer för att kompensera för skillnaden. Men mycket lite av dom här nya pengarna bidrar till samhällsekonomin. Tillgången på pengar ökar inte. Och då inte heller efterfrågan på varor och tjänster eller ny arbetskraft. Tvärtom så minskar tillgången på pengar. Mer pengar går hela tiden åt för att betala för dom nya. Och fler och fler människor konkurrerar om allt mindre pengar. Efterfrågan på varor och tjänster sjunker i takt med att tillgången på pengar sjunker. Vi får konjunktursvängningar och bubblor som styrs av var nya pengar först sätts in i den gemensamma ekonomin.
Vi måste börja ställa oss grundläggande frågor som:
Varför får våra banker skapa pengar?
Och, varför ska vanliga människor och företag subventionera våra banker?
Varannan vinstkrona kommer från staten
Andreas Cervenka är märkligt ensam just nu som sakkunnig ekonomijournalist i svensk media.
Vem äger alla våra pengar?
I vems intresse driver Riksbanken och Riksgälden sin verksamhet, i vårt gemensamma intresse eller enbart privata bankintressen?
Så länge våra banker får skapa pengar är vi garanterade återkommande ekonomiska bubblor som spricker och sedan följs av hög arbetslöshet. Vi får leva med åtstramningar i vårdsektorn, en infrastruktur i förfall, nerdragningar inom skolan, och högre skatter samt skenande bostadskostnader.
Det är vanliga människor som får betala för detta så länge bankerna inte behandlas som ett företag bland andra och får gå omkull som vilket annat företag som helst.
Sveriges penningmängd har effektivt privatiserats genom att bankerna kringgått 1897 års lagstiftning. Det innebär i praktiken att den fysiska valutan som utfärdas av staten(vi gemensamt)/(Riksbanken) nästan helt och hållet har ersatts av en digital valuta som utfärdas av våra banker då våra banker får stå för 96% av den totala penningmängden. Pengar som till stor del först filtreras genom bostads och finansmarknader, vilket leder till att mycket lite av dem hamnar i den gemensamma ekonomin och skapar samhällsnytta. De skapar också väldiga rikedomar på våra finansmarknader, och via fasta värden(t.ex. fastighetsmarknader) som inte räknas till BNP, så tillgodoser detta främst bankernas intressen. Finansmarknaderna kommer också då alltmer att ersätta företagens produktivitet i betydelse och de blir allt viktigare för företagens finansiella bestånd och utveckling.
Bankerna kan inte längre styras av Riksbanken med reporäntan. Dom får faktiskt styra konjunkturen med sin utlåning och sedan äga den med skuld.
Vem bestämmer över samhällsekonomin och våra pengar då?
Någonting är väldigt fel
”Medan risktagandet i den jordnära ekonomin i form av investeringar är begränsat, är kasinobeteendet desto mer utbrett på finansmarknaderna.”
Styrränta på 0%
Det verkligt uppseendeväckande med detta är att vi tror att vi kan påverka bankernas utlåning genom styrräntan. Denna påverkar nu inte alls bankernas förmåga att själva skapa pengar.
Med sänkta räntor är det alltså tänkt att bankerna ska öka utlåningen.
Men om nu skuldsättningsnivån är för hög i ekonomin, varför vill vi då öka den?
Den uppmärksamme förstår att Riksbanken inte längre utövar något inflytande på den samlade penningmängden eftersom bankerna har tillåtits skapa, kontrollera och styra hur 96% av dom ska sättas in i ekonomin.
Riksbankslagen från 1897 kan behöva uppdateras så att den även innefattar skapandet av digitala pengar.
Konjunkturer
I en konjunktur, oavsett om den slutar i en finanskris, en recession eller en ”normal” lågkonjunktur, så finns det hela tiden ett samband mellan tillväxten av krediter ( i förhållande till BNP ) under uppgången , och hur djup den efterföljande kollapsen i BNP blir.
— Alan M. Taylor, 2012 —
Krisen försvann aldrig
I en skulddriven ekonomi är vi hela tiden beroende av att privata banker öser ut mer och mer lån. Vi har en ekonomisk modell som inte bara kräver hög skuldsättning för att skapa tillväxt, utan att vi också ständigt ökar skuldsättningen.
”Sverige, som brukar utmålas som det nya Schweiz, är i denna gren långt ifrån klassens ljus. Den totala skuldsättningen är 293 procent av BNP enligt ICMB, högre än i eurozonen, USA och Storbritannien, naturligtvis på grund av de svenska hushållens icke obetydliga lånetörst även om statens finanser ser bättre ut.”
Ett hållbart finansiellt system?
– om statens respektive banksektorns roll för pengar och skuldsättning –
Den brittiska organisationen Positive Money (www.positivemoney.
org) driver flera frågor som är relaterade till Chicagoplanen. Namnet Positive Money kommer från att pengar som skapas av staten eller en riksbank inte är baserade på en skuld. Rörelsen menar att nuvarande finansiella system har resulterat i alltför hög privat skuldsättning, skenande bostadspriser, ökad ojämlikhet, hög arbetslöshet och banker som subventioneras med skattebetalarnas pengar. Problem som alla har en gemensam nämnare i just pengar. Men även lösningen står att finna i pengar – om vi tillåter staten att skapa skuldfria pengar kommer det att ha en positiv effekt på ekonomin och samhället i stort. Den svenska systerorganisationen Positiva Pengar uttrycker det som att ”pengar ska fungera som en positiv drivkraft i samhället.”
Strategi och Framtidsministern Kristina Persson
Sveriges Strategi och Framtidsminister om vårt monetära system.
”Vi måste börja ställa oss grundläggande frågor som ”borde bankerna få fortsätta skapa pengar?”
Om Positive Money
”I am grateful to Positive Money, they have done some very very interesting work, and I think it’s admirable and important that we have this debate on the future of the monetary and financial system.”
— Martin Wolf —
Strip private banks of their power to create money
The giant hole at the heart of our market economies needs to be plugged.
”Printing counterfeit banknotes is illegal, but creating private money is not. The interdependence between the state and the businesses that can do this is the source of much of the instability of our economies. It could – and should – be terminated.”
— Martin Wolf —
chief economics commentator and associate editor of the Financial Times.
”New Deal” i EU
Hur kan man komma på idén att ”lösa” den nuvarande skuldkrisen i EU med en enorm ny skuld. I en skulddriven ekonomi minskas inte skulden med nya skulder.
Statsskulden
Ränta per sekund 1,281kr
Ränta per år 40,388,779,996kr
Skuld per invånare 173,408kr
Sveriges och övriga världens löpande statsskuld >>
96% av alla pengar i cirkulation skapas ur ingenting av våra banker genom skuld.
Pengar är skuld
Vi kan bara betala av våra skulder med hjälp av pengar som skapas när någon annan skaffar sig en skuld. I en skulddriven ekonomi är det är skulden i ekonomin som får den att fungera och fortsätta växa. För pengar blir till genom skuld. Och omvänt så slutar dom existera när den har betalats.
Det behöver inte vara såhär.
En god start
Om vi verkligen vill ta itu med våra sociala, ekonomiska och miljöförstörande problem, utmaningar vilka vi står inför varje dag, bör vi direkt börja med att göra väsentliga ändringar i vårt monetära system.
Att modernisera och förnya banklagen från 1897 är ett sätt förstärka den förändringen.
Vad är inflation?
Inflation är historiskt sett en generell eller allmän prisnivåökning. Den har två orsaker.
Förändringar i tillgången och förändringar i efterfrågan. Genom att tillåta att våra affärsbanker får skapa merparten av pengarna i den totala penningmängden skapar dom också inflation.
När pengar skapas ökar man köpkraften specifikt i samhällsekonomin. Om pengar skapas oberoende av tillgången så driver detta upp priserna genom att köpkraften generellt ökar där pengarna sätts in. Tänk t.ex. på bostadslån.
Om pengar skapas snabbare än tillgången på bostäder så stiger priserna på bostäderna genom att tillgången på köpare med pengar ökar och värdet på pengarna kommer då att minska ju mer pengar som skapas för att köpa bostäder.
Med investeringslån så kan man driva prissättningen genom att skapa pengar för att skapa tillgång oberoende av efterfrågan vilket slår på priset genom tillverkningskostnad. Med konsumentlån, privata lån och kreditkort kan man driva upp konsumentpriserna eftersom tillgången på varor eller produkter inte kortsiktigt kan öka mer. Vanligtvis försöker man klara det här med ökad import som ytterligare slår på priset genom kostnaden på tillverkningen av inhemska varor.
Den inhemska tillverkningen(tillgången) måste då minskas eller flyttas och man måste då säga upp personal på grund av den prisdumpning importen ger.
Bankerna skapar på det här sättet bubblor och en instabil samhällsekonomi.
Den här effekten uppnås alltså beroende av var lånet(skulden), alltså pengarna skapas. Och vad pengarna skapar köpkraft för.
När bankerna får skapa pengar oberoende av tillgång och efterfrågan och också själva styr över var dessa sätts in så skapar dom inte bara konjunkturer utan även inflation. Dom styr ju själva tillgången på pengar till 96%!
Att riksbanken och regeringen här försöker styra inflationen genom att minska eller öka köpkraften med en accepterad arbetslöshet eller ”jämnviktsarbetslöshet(6,8%)” är nästan ofattbart.
Det går nästan inte att föreställa sig att man använder människor i den här ekvationen.
Ingenting i debatten handlar om bristen på pengar i ekonomin och skulden vi skapar för att få nya pengar. Alltså hur detta ska skötas. Allt fler verkar tro att om vi säljer ut välfärden, säljer våra gemensamma tillgångar, privatiserar och sänker skatten, så minskar skulden. Och så är det precis tvärt om. Vi måste låna mer för att skapa mer pengar. Och ju mer vi betalar av, desto mindre pengar finns det i ekonomin. Vilket sedan leder till att vi måste låna mer..
Diskussionen just nu är enbart retorisk och handlar bara om hur vi ska flytta runt pengarna som finns i bland dom 4% som staten skapar. Och då handlar det alltid om finansiering och inte om den samlade skulden. Hur uppstår den? Vad gör vi åt det?
Eftersom 96% av alla pengar bara skapas genom skuld så flyttar vi alltså pengar från den totala penningmängden och den verkliga ekonomin(4% av alla pengar) till våra affärsbanker för att betala skulden för att dom blev till. Det är alltså pengar som dom inte ens hade från början.
Det farliga i det finansiella systemet är att banker tjänar pengar på att skapa skulder – de kommer alltid vilja skapa skulder. Och 96% av alla pengar är ju skuldbaserade.
Att sedan införa en ekonomisk modell som inte tar med bankerna i modellen förefaller vara helt tokigt.
Vi behöver minska mängden skuldskapade pengar och öka mängden pengar skapade av staten.
— Steve Keen —
”Vetenskapen” och skuldkrisen
En dokumentär från SVT och vetenskapens värld.
Privatiseringar, avregleringar och nedskärningar av statsbudgeten för att införa en felaktig och ofullständig ekonomisk modell.
Om samhällsekonomin drivs av en ökad skuldsättning, snarare än genom ökade inkomster, så måste det förr eller senare ta slut.
Om bankerna inte heller ger ut nya lån för att ersätta de pengar som betalar för lånen, så minskas penningmängden undan för undan.
Med mindre pengar i omlopp sänks efterfrågan på varor och tjänster.
Är det i själva verket hur mycket vi lånar och i slutändan bankernas utlåning som styr konjunkturen. Att pengar bara skapas genom skuld?
Det är nästan omöjligt att minska våra skulder utan att då också orsaka en lågkonjuktur. Vill vi ha mer pengar i ekonomin måste vi skuldsätta oss mer. Försöker vi betala av på skulden för pengarna så försvinner dom ur ekonomin.
Om det inte fanns skulder i vårt finansiella system skulle det inte finnas några pengar.