Kontraopinion

Vi får våra föreställningar från olika källor omkring oss.
Bland annat genom de uppfattningar vi får genom våra erfarenheter av världen, våra minnen, och från övertygelser andra ger oss.
All den här informationen skapar premisser för våra och andras antaganden om världen omkring oss. Ibland får vi dem i form av data från noggranna och verifierade experiment och ibland från mer personliga och mer godtyckliga intryck av omvärlden.
Gemensamt för dem alla är att det är rationellt att anta att vår tilltro till de antaganden vi gör är proportionella i styrka mot styrkan i premisserna vi använder för våra slutsatser. Vi vill alltså kunna göra trygga individuella överväganden i motsats till en opinion som drivs och motiveras av andra skäl, och som ofta är mer retoriska i sin styrka än dom är rationella.
Med retorisk styrka menas att vi bedömer presentation och uppförande, själva framställandet som viktigare än sakskälen i informationen.
Men att tro på något är ju en mental attityd som följer av den rationella styrkan i en slutsats som vi lägger oss till med.
Vi vill ju inte gärna förlita oss på något där den är liten.
I motsats till opinionen är vi därför individuellt noggrannare med på vilka antaganden vår tro på något vilar.
Vi frågar oss därför alltid mer eller mindre medvetet vid varje tillfälle, hur tillförlitligt ett påstående är för tilltron till det i vår omedelbara inre process.
En opinon drivs av sina motiv och vill övertyga oss med sin idé, inte med trovärdigheten i dom enskilda argumenten.
Här tar opinionen gärna stöd från annat håll för att framstå som mer pålitligt och för att öka sin trovärdighet, även om detta stöd är ovidkommande för det aktuella sammanhanget och inte heller bidrar med någon ny information.
(”Forskning visar att vår tandkräm är bättre än jämförande tandkrämer”.
”En annan kommun som inte berörs av beslutet intygar att detta skulle vara bra för ”hela regionen” om detta genomförs i den aktuella kommunen”. o.s.v)

Det finns en god anledning att vara uppmärksam på hur vi drar våra slutsatser, och på hur övertygande premisserna är i förhållande till den samlade informationen.