Bubblor och Konjunkturer

Prisbubblor uppstår när banker skapar nya pengar genom utlåning som de får största avkastningen på, t.ex. bostäder. För att upprätthålla levnadsstandarden när man står inför en ökning av kostnaden för t.ex. hyra, måste vi antingen arbeta mer för att kunna betala de högre priserna, höja våra löner eller låna mer för att kompensera för skillnaden. Men mycket lite av dom här nya pengarna bidrar till samhällsekonomin. Tillgången på pengar ökar inte. Och då inte heller efterfrågan på varor och tjänster eller ny arbetskraft. Tvärtom så minskar tillgången på pengar. Mer pengar går hela tiden åt för att betala för dom nya. Och fler och fler människor konkurrerar om allt mindre pengar. Efterfrågan på varor och tjänster sjunker i takt med att tillgången på pengar sjunker. Vi får konjunktursvängningar och bubblor som styrs av var nya pengar först sätts in i den gemensamma ekonomin.

Vi måste börja ställa oss grundläggande frågor som:
Varför får våra banker skapa pengar?
Och, varför ska vanliga människor och företag subventionera våra banker?

Krisen försvann aldrig

I en skulddriven ekonomi är vi hela tiden beroende av att privata banker öser ut mer och mer lån. Vi har en ekonomisk modell som inte bara kräver hög skuldsättning för att skapa tillväxt, utan att vi också ständigt ökar skuldsättningen.

”Sverige, som brukar utmålas som det nya Schweiz, är i denna gren långt ifrån klassens ljus. Den totala skuldsättningen är 293 procent av BNP enligt ICMB, högre än i eurozonen, USA och Storbritannien, naturligtvis på grund av de svenska hushållens icke obetydliga lånetörst även om statens finanser ser bättre ut.”

Till Artikeln av Cervenka »

Ett hållbart finansiellt system?

– om statens respektive banksektorns roll för pengar och skuldsättning –

Den brittiska organisationen Positive Money (www.positivemoney.
org) driver flera frågor som är relaterade till Chicagoplanen. Namnet Positive Money kommer från att pengar som skapas av staten eller en riksbank inte är baserade på en skuld. Rörelsen menar att nuvarande finansiella system har resulterat i alltför hög privat skuldsättning, skenande bostadspriser, ökad ojämlikhet, hög arbetslöshet och banker som subventioneras med skattebetalarnas pengar. Problem som alla har en gemensam nämnare i just pengar. Men även lösningen står att finna i pengar – om vi tillåter staten att skapa skuldfria pengar kommer det att ha en positiv effekt på ekonomin och samhället i stort. Den svenska systerorganisationen Positiva Pengar uttrycker det som att ”pengar ska fungera som en positiv drivkraft i samhället.”

Till Uppsatsen av Carl Schlyter >>

Pengar är skuld

Vi kan bara betala av våra skulder med hjälp av pengar som skapas när någon annan skaffar sig en skuld. I en skulddriven ekonomi är det är skulden i ekonomin som får den att fungera och fortsätta växa. För pengar blir till genom skuld. Och omvänt så slutar dom existera när den har betalats.

Underskott

Skulden för tillkomsten av pengar som bankerna återkräver kommer alltid att överstiga den totala summan pengar som finns i omlopp.
Ett underskott är därför inbyggt i det monetära systemet. Utan skuld skulle det nästan inte finnas en krona i ekonomin(riksbanken skapar ca 4% i sedlar och mynt.). Och nya pengar behövs hela tiden för att täcka underskottet.

Inflation är därför en konstant i det monetära systemet.

En god start

Om vi verkligen vill ta itu med våra sociala, ekonomiska och miljöförstörande problem, utmaningar vilka vi står inför varje dag, bör vi direkt börja med att göra väsentliga ändringar i vårt monetära system.

Att modernisera och förnya banklagen från 1897 är ett sätt förstärka den förändringen.

Underskott

97% av alla pengar som skapas, skapas genom bankinsättningar, t.ex bostadslån eller spekulation på finansmarknader. Bara 3% av pengarna som skapas är de medel vi dagligen använder för att betala för varor och tjänster. Det betyder att det saknas pengar i samhällsekonomin för att betala skulden för dem samtidigt som vi ska kunna betala för alla omkostnader. Det finns inte tillräckligt med pengar i omlopp för alla.